När jag funderade på om jag skulle köpa Canon D350 eller Nikon D50 hittade jag en test på Digital Foto som säger att även om Canon D350 har 2 milj pixlar fler så tar Nikon D50 bättre bilder i nästan alla kategorier testade (http://digitalfoto.fpgroup.se/kameratester/200510%20Nikon%20D50%20mot%20Canon%20EOS%20350D.pdf). På en del forum ser man att en del stör sig på att blixten ploppar upp i tid och otid. Jag köpte min Nikon D50 på TBH.se. Eftersom det var EU import fick man försöka läsa instruktionsboken på sin knackiga skoltyska. Men den går lätt att hitta på engelska på nätet istället. När jag köpte min D50 så ingick en två timmars introduktionskurs på kameran, så jag var på den några dagara efter jag fått min kamera. Mycket bra grej av Nikon. En proffsfotograf som drar det viktigaste från instruktionsboken plus en del enkla tumregler och tips. Tyvärr inte så många snygga fotograftjejjer på kursen som jag hade hoppats. Det där om att blixten ploppar upp i tid och otid är lite skumt. Det finns ju en uppsjö olika sätt att motverka det. Byta objektiv till ett som tar in mer ljus. Höja ISOtalet till tex 1600. Ratta in ett annat program än automatik. Fippla med exponeringkompensationen. Etc etc...! En redig NIKON halsrem ingick nu till skillnad från det snöre som ingick när jag köpte min förra kamera. Linsskyddet är dock vasst och otäckt. Man tar av det genom att antingen nypa i mitten, vilken innebär att man kan av misstag om det redan är avplockat lägga fingrarna på glaset. Eller så nyper man på sidan, som förr i tiden, men det är där det är rakbladsvasst. Konstig utformning. Att inte displayen är upplyst som på Nikon D70 var jag först fundersam på innan jag köpte den, men det är nog okej. Det är ju isåfall fler saker som skulle behöva vara upplysta om man jobbar i totalt mörker, så det kan kvitta tycker jag. Jag har bara haft denna kamera en två veckor men de bilder jag tagit verkar bra och kameran känns redig. Utifrån detta rekommenderar jag den. Jag rekommenderar också fotosidan.se för mer tips efter köpet.

Hade Macintosh PowerBook innan jag köpte denna lilla Dell Latitude X1 hösten 2005 och älskar denna lille knatte. Det gör även alla som ser den. Bland alla goda egenskaper vilket Dell framhåller finns även några baksidor vilka jag här nämner för balansens skull. Det bästa med den här är att den saknar fläkt, dvs när kollegornas datorer emellanåt går igång som hårtorkar är denna knäpptyst! Den är plastig vilken gör den otroligt lätt, man kan nästan hålla den i nypan, men det gör också att musplattan är plastig och usel. En Targus minimus från Elgiganten löser det. Latituden är en businessdator vilket gör att högtalaren är en nedprioriterad sak på baksidan. Tangentbordet är mycket bra. Plats för minneskort SD och CF är bra. Har också utgång för strålkanon/PPTs. Uselt att Dell som är så stora inte har sammarbete med neoprencasetillverkare så det finns snygga modellanpassade tajta fodral. Jag har själv nu sytt om ett (ämnat för en Macintosh 12 tum) så det nu passar min Latitude X1 som en handske. Den väska man beställer med från Dell är stor och blobbig och inte anpassad för just denna dator, helt poänglös. Nätverkssladden är sexkantig. Det innebär att den bara kan köpas från Dell, dvs om nån skulle sparka av den måste man vänta på en ny dyr, (300-700 kr) från Dell, och att inga andra fiffiga kontakter från tex ClasOlsson funkar. Standardbatteritiden är bara knappt 1.5 timmar, avsevärt lägre än Dell hävdar. Skärmen är inte knivskarp men okej. Man får akta så man inte kommer åt avstängingsknappen när man flyttar datorn på skrivbordet. Den borde suttit på baksidan istället. All-in-all är det här en bra bärbar dator som jag rekommenderar den som rör på sig mellan tex skolan/kontoret och hemmet och på resor.