Hörlurar med ANC (aktiv brusreducering) blir som bekant allt större och i takt med att tekniken utvecklats och blivit smartare har målgruppen också breddat sig från flygresenärer till allmänt vardagsbruk. Det kvarstår dock en efterfrågan på hörlurar som inte bara är effektiva på att släcka ut omgivningen utan också är anpassade både i form och funktion, särskilt för resfreaks. Dessa hörlurar brukar vara särskilt lätta och praktiska med hopfällbar design. De mest populära/kända är QC-serien från Bose samt Sonys konkurrerande 1000X-modeller.

Men som den gigant de är inom hörlurar vill självklart Sennheiser ha en del av kakan och det visade de på allvar med sina PXC 550. En funktionell och smart reselur, dock med underväldigande brusreducerande egenskaper. Nu har de släppts i en något omarbetad version, PXC 550-II. Men är det en tillräckligt stor uppdatering för att komma ikapp konkurrenterna?

Likt de flesta hörlurarna i den här klassen levereras PXC 550-II hopfällda i transportfodral. Liksom föregångaren är fodralet av hög kvalitet men inte särskilt robust/hårt skyddande.

Också inkluderat är en 3,5-2,5mm-kabel, micro-USB-kabel (nope, ingen USB-C), instruktioner och en flygplansadapter.

PXC 550-II är nästintill identiska sin föregångare, med den helsvarta kulören som undantag. Till skillnad från de lyxigare (och klumpigare) Momentum Wireless med borstat stål och läder är PXC-lurarna en betydligt mer underskattad historia med bara syntetiska material runtom. Det gör dem väldigt lätta, men liksom Sony WH1000XM3 och Bose QC35-II också robusta och stresståliga och väl anpassade för sitt syfte som reselurar. Form följer funktion, helt enkelt.

Liksom ovannämnda lurar går de att vika ihop till ett kompakt avtryck, vilket gör att de smidigt går ner t.ex. i ett objektiv-fack i en kameraväska och behöver inte transporteras i det medföljande fodralet. Den genomgående kvalitetskänslan tycker jag ligger ett hårstrå över Bose och Sony.

Komforten är helt okej, men subjektivt sett inte riktigt lika bra som ovannämnda alternativ under långa stunder. Jag märker också att jag behöver förlänga bygeln nästan till max för att de ska sitta bra, vilket betyder att användare med lite större huvuden kan komma att få problem. På plussidan sitter lurarna väldigt stabilt och glider inte av huvudet när du ligger ner, vilket Sony gärna gör.

En kik inuti kåporna och man ser att elementen är vinklade lite inåt öronen vilket hjälper för att få en bra stereobild. Mer om ljudet senare.

Liksom med Momentum Wireless gör du bäst i att börja med att installera Sennheisers smart control app. Där kan du b.la. koppla upp dina hörlurar mot röstassistent och växla mellan adaptiv och vindbrus-optimerad brusreducering.

Däremot uteblir EQ-funktionen som kunde användas med Momentum Wireless. Istället har du möjlighet att välja mellan en handfull färdiga profiler, för att t.ex. simulera ljudupplevelsen i en klubbmiljö eller hemmabio. Profilerna förstör mer än de tillför och neutral-läget var det enda jag kom att vilja använda. Du kan också göra justeringar manuellt, men bara hur basen uppför sig, samt hur mycket (om något) simulerat rumsljud du vill ha.

Precis som på Sony WH-1000XM3 styr du musiken genom tryck- och svepgester på högra kåpan. Touchpaden är väldigt responsiv och fungerar mycket bättre i användning än Sonys. Ett dubbeltryck aktiverar pass-through så att du tydligt kan höra vad som försegår runtomkring dig eller föra en snabb dialog med ex flygpersonal.

PXC 550-II stödjer Bluetooth 5.0 och har mycket bra trådlös prestanda; parkoppling (med upp till 2 enheter åt gången) går snabbt och problemfritt. Det enda jag märkt av är att latensen (iPhone) är rätt tydlig vid videokonsumtion. På Androidenheter med stöd för aptX(LL) bör det inte vara några problem, men jag kan inte bekräfta.

PXC 550-II har en schysst sk ’smart pause’-funktionalitet som pausar musiken när du tar av lurarna samt stänger av hela härligheten när du roterar kåporna 45 grader (och vice versa). Ett klart praktiskt gränssnitt som gör det enklare att spara in på batteri.

Jag uttryckte i min recension av nya Momentum Wireless att de vart min nya favorit i det trådlösa ANC-segmentet, ljudmässigt. Knappast förvånande bjuder PXC 550-II också på, överlag, riktigt god ljudprestanda. Men medan Momentum sprudlar av värme och klangrikedom med en riktigt tung bas (utan att det går överstyr) har PXC 550-II en betydligt mer neutral och ”straight” profil - som många lär anse som tråkigare än kusin Momentum.

Från lågbas upp genom hela mellanregistret låter PXC 550-II väldigt informativt, prydligt och korrekt. Det finns även här antydan till det där klassiska Sennheiser-mellanregistret som låter supertrevligt med exempelvis piano, vilket alltid är uppskattat. Allra bäst låter det med kabel. De vinklade elementen märks av i att ljudbilden får bättre fokus framåt och mot mitten, jämfört med Sony WH-1000XM3 som inte känns lika precisa i sin ’ljudbubbla’.

Där det brister lite dock, det är i de ljusaste tonerna (8khz och uppåt) där de, liksom sin föregångare, har en markant betoning. Det gör PXC-lurarna en smula sss-iga på kvinnoröster och klassisk musik låter för ljust, ”luftigt” och fräsigt särskilt när det är instrument som stråkar och cymbaler med i bilden. Aldrig hårt eller vasst lyckligtvis, men ändå tillräckligt avvikande för att distrahera ett par mer petiga öron som mina. Jag föredrar nog ljudet i den mer behagliga WH-1000XM3 av just den anledningen och om du specifikt föredrar något neutralt skulle jag även rekommendera Bose QC35-II över dessa.

En annan grej värd att nämnda är att de är lite väl försiktiga med volymen, vilket gör att jag ofta behövt köra på max med mindre högljudda klassiska inspelningar och det har ändå lämnat lite att önska.

Tyvärr har jag inte haft många tillfällen att utvärdera mikrofonen, men utifrån respons verkar den vara helt okej.

Batteritiden specar Sennheiser som 20 timmar med ANC trådlöst och 30 med kabel. Det är jämförbart med Bose QC35-II och mer än tillräckligt för de flesta resor. Men inte i nivå med Sony och B&W PX7 som erbjuder närmare 30 h på en laddning. PXC 550-II saknar snabbladdning på pappret, men det lär inte ha en enorm betydelse i praktiken eftersom de ändå håller genom de allra flesta flygresor.

PXC 550-II erbjuder klart förbättrad brusreducering jämfört med första generationen, och subjektivt även lite bättre sådan än nya Momentum Wireless som heller inte riktigt imponerade. Men det går snabbt att konstatera att Sony och Bose fortfarande är klart överlägsna på att dämpa särskilt lågfrekventa ljud och det innebär ett betydligt övertag i detta segmentet. Progression alltså, men tyskarna har lite kvar att jobba på innan de är ikapp.

Sennheiser PXC 550-II är inte dåliga alls. Tvärtom finns alla, eller iallafall de flesta, ingredienserna på plats för ett recept på en lyckad reselur och köpare som väljer dessa framför Sony eller Bose behöver knappast känna sig lurade. Framförallt designen är riktigt intuitiv och funktionell. Kruxet är bara att Sennheiser fortfarande inte riktigt är ikapp varken vad gäller ANC-prestanda, ljudåtergivning eller (subjektivt) komfort - vilket gör PXC 550-II svåra att rekommendera helhjärtat eftersom de i befintligt läge dessutom är dyrast i trion.

Sennheiser grundades år 1945 i Tyskland och tillverkar i huvudsak hörlurar och mikrofoner. De står b.la. bakom shotgun-mikrofonen MKH-416 som är en av världens mest använda mikrofoner för filminspelning. På hörlurssidan täcker de i princip alla kategorier som finns och är välkända både inom proffsindustrin och bland HiFi-entusiaster b.la. för monitorlurarna HD 25 och HD 600-serien för hemmabruk, som båda levt ett långt liv och fortfarande är väldigt populära. Sennheiser står också bakom de bisarrt påkostade superhörlurarna Orpheus HE-1, som enligt många som fått chans att lyssna är de bästa i världen. Jag är inte helt ombord på det tåget, men de är otvivelaktigt de dyraste - med en prislapp på över 600 000 kronor…! På en mer (?) rimlig nivå skakade Sennheiser år 2009 om hörlursmarknaden ordentligt med släppet av HD 800, en ambitiös modern toppmodell som höll ett flertal patent och blev starten på en ny era av premiumhörlurar för 10000 kr eller mer. Idag 10 år senare har sådana hörlurar blivit betydligt mer mainstream.