Test: Sonos Arc Ultra

Upprättelse efter ett skakigt år

Att påstå att 2024 varit ett lugnt och mestadels positivt år för Sonos del är ju en lögn. Något som till stor del kommer sig av företags nya app som vid lansering var så pass trasig att jag skulle påstå att det resulterade i den största krisen företaget upplevt det senaste decenniet, kanske någonsin? Efter sjuttioelvatusen uppdateringar börjar däremot saker nu äntligen fungera som de ska och kanske kan Sonos ändå lyckas gå ut ur året på någon form av plus i och med lanseringen av uppföljaren till deras redan ganska omtyckta soundbar, Arc. Låt oss ta en titt!

Utsida och nyheter

Arc Ultra, som uppföljaren till vanliga Arc blivit namngiven, kommer precis som sin föregångare i en svart och en vit variant, varav jag fått möjlighet att testa den senare. Utåt sett är de båda Arc-varianterna extremt lika. Åtminstone framifrån. Baktill har Arc Ultra istället fått sig en uppdaterad rad kontrollmöjligheter. Här handlar det om en volymkontroll likt den som återfinns hos Sonos Era 100- och Era 300-högtalare. Samt dedikerade knappar för låtbyte och aktivering av den inbyggda mikrofonen.

Något man ska ha med sig är att det fortfarande handlar om en ordentligt stor soundbar med en längd på nästan 118 cm (jämfört med 114 cm för vanliga Arc och hyfsat korta 90 cm för gamla Playbar, på bilden). Designen är, precis som tidigare, ganska trevlig och så diskret en 118 cm lång soundbar kan bli i nuläget. Sen om Arc Ultra är supersnygg vete sjutton. Däremot skulle jag absolut våga beskriva den som ganska klassisk i sin design.

Även om utsidan är hyfsat lik sin föregångare har det hänt en hel del på insidan. Enligt Sonos själva är den allra största uppdateringen något de kallar för Sound Motion. Kortfattat handlar det om en teknik för att trycka in så mycket ljud som möjligt på en så liten yta som möjligt. Framförallt för att hjälpa till med bas, men även för att ge mer utrymme till övriga frekvenser och därtill skapa ett klarare och starkare ljud överlag.

Bortsett från Sound Motion är det vidare antalet inbyggda högtalare och därigenom möjligheten till ett större ljudomfång som står ut som den andra största uppdateringen. Medan vanliga Arc var en 5.0.2-högtalare trycker Arc Ultra till rejält och erbjuder hela 9 surround-kanaler, 1 baselement och 4 höjdkanaler, 9.1.4 virtuellt surroundljud, med andra ord.

Inkoppling och mjukvara

Att komma igång med Arc Ultra är precis lika simpelt som med företagets övriga soundbars och högtalare. I detta fall handlar det om att ansluta den medföljande HDMI-kabeln (eller en annan HDMI-kabel) till en eARC-port på TV:n, koppla in strömkabeln och starta Sonos-appen där själva installationen sedan görs. Precis som tidigare är rekommendationen därefter att använda Sonos TruePlay-funktionalitet för att optimera ljudet för ens eget TV-utrymme. Arc Ultra erbjuder här också en typ av snabbinställning för just optimering av ljudet där högtalarens inbyggda mikrofon används istället för att behöva gå runt och vifta med sin telefon i rummet. En kul extrafunktion, men har du möjlighet till det ger TruePlay-inställningarna garanterat ett ännu bättre resultat.

Precis som med vanliga Arc är också Arc Ultra uteslutande en soundbar. Det finns bara en HDMI-port och såldes ingen möjlighet till att använda den som en anslutningshubb. Snålt, men Sonos-normalt. Annars inhyser baksidan en fysisk avstängningsknapp för den inbyggda mikrofonen, en parningsknapp för Bluetooth samt ett nätuttag. Det är allt.

Det går att ansluta Arc Ultra även via vanlig HDMI-ARC och till och med via optisk-kabel. För den senare av de två går man dock miste om nyare ljudformat såsom Dolby Atmos och behöver dessutom köpa en separat adapter för att kunna få till kopplingen. Har din TV endast stöd för vanlig HDMI-ARC får du visserligen grundläggande stöd för Dolby Atmos, men tappar en del högupplösta ljudformat såsom t.ex. TrueHD och flerkanalig Dolby Atmos i högre upplösning.

Gammal design, nytt ljud

Även om utsidan som sagt inte skvallrar om några större uppgraderingar är det faktiska ljudet lite av en annan femma. Som förväntat är grundbilden ganska varm, något mer så än hos den första Arc skulle jag till och med påstå, i positiv bemärkelse. Annars har jag inga egentliga klagomål angående själva ljudkvalitén, utan allt känns krispigt, tydligt och lättlyssnat. Ska jag vara extremt petig kan ljudet någon gång visserligen sticka iväg lite väl skarpt i de mer diskantglada frekvenserna. Men det är inte särskilt ofta och otrevligt blir ljudet absolut aldrig.

Annars är det givetvis basen som fått sig en ordentlig sving uppåt gentemot tidigare och den hypade Sound Motion-tekniken verkar faktiskt göra sitt. Nu har jag inte testat Arc Ultra tillsammans med någon av företagets SUB-enheter, en kombination som givetvis adderar ordentligt mer djup. Men även på egen hand lyckas Arc Ultra faktiskt producera för mycket bas för att med gott samvete gentemot grannarna kunna dra upp volymen ordentligt.

Surround-upplevelsen via Atmos är även den stundtals riktigt bra. Givetvis inte i närheten av fysiska högtalare, men ändå väl övertygande för att endast komma från en enda högtalarpjäs. Är det däremot en ordentlig surround-upplevelse du vill åt är rekommendationen utan tevekan fortfarande att addera åtminstone ett par bakhögtalare.

Volymen är det som väntat heller inget som helst fel på och den tydliga ljudbilden följer med väldigt högt upp för den som gillar just ljudstyrka.

Förbättrad funktionalitet

Även om ljudet är bra och dessutom tveklöst bättre än hos vanliga Arc (som dock fortfarande är en riktigt bra soundbar) är det faktiskt två andra funktioner jag personligen nyttjat allra mest under mina tre veckor med Arc Ultra. Dels det utomordentliga talförstärkningsläget som nu finns i tre nivåer beroende på hur mycket man vill fokusera ljudet mot dialog. Dels nattläget som stundtals varit magiskt bra. Här fokuseras ljudet framåt och volymtoppar och tyngre basljud tonas ned för att inte störa närliggande omgivning.

Vid något tillfälle var jag på gång att fråga sonen varför han inte hade något ljud på när han spelade spel. Varpå jag noterade att ljudet faktiskt var på, men också att det var ordentligt mycket lägre så länge man inte satt direkt framför TV:n. Ett scenario jag inte varit med om tidigare.

Ytterligare värt att nämna är att Arc Ultra givetvis har stöd för Sonos TV Audio Swap-funktionalitet där man snabbt kan växla uppspelning av ljudet från soundbaren till ett par av företagets Ace-hörlurar. Det går nu också att ansluta valfri enhet till Arc Ultra via Bluetooth för att spela upp musik. En funktionalitet som saknades hos föregångaren.

Är det värt att uppgradera?

Prismässigt ligger Arc Ultra på ungefär samma nivå som vanliga Arc gjorde tidigare (just nu 10 499 kr) och står du och velar mellan föregångaren och Arc Ultra skulle jag utan tvekan rekommendera att köpa den senare. Framförallt om du föredrar så bra ljud som möjligt med så få högtalare som möjligt. För i det avseendet är Arc Ultra troligen en av de bättre soundbar-lösningarna du kan hitta just nu.

Precis som övriga Sonos-prylar ska man dock vara väl införstådd med de tekniska begränsningarna som kommer med företagets produkter. Systemet som sådant är ganska låst och fungerar inte appen som den ska kommer du bli irriterad (åtminstone har jag varit det angående appen den senaste tiden). När allt däremot fungerar, då fungerar det riktigt bra. Och i fallet med Arc Ultra låter det därtill också förbaskat bra.

Vanliga Arc är fortfarande en ordentligt trevlig soundbar och är du nöjd med ljudet är nyheterna hos Arc Ultra i relation inte gigantiska, även om de absolut finns där. En riktigt bra soundbar har Sonos oavsett lyckats avsluta året med. Tveklöst företagets bästa hittills. Nu hoppas jag bara att appen fortsätter att uppdateras för att till slut bli lika bra som den redan var för 10 år sedan.