Prisjakts ekonomiskola del 3: Dina utgifter

Tredje delen i vår ekonomiskola hjälper dig att få rätt på utgifterna

Vi började den här ekonomiskolan med att göra en budget och tips om hur du ökar dina inkomster. Nu är det dags att se över den andra delen av din budget, nämligen utgifterna.

Jämför, handla smart och prioritera så kan du ofta få ner dina kostnader rejält och fortsätta göra det du helst av allt vill göra, eller till och med göra mer av det du tycker är kul. Dessutom kan du kanske även få pengar över till ett sparande där pengarna växer över tid och gör att du får råd med ännu fler roliga saker i framtiden.

Det handlar om att se över dina behov och prioriteringar. När du har tagit ett beslut ska du säkerställa att dina val inte kostar mer än nödvändigt.

Bostad

Vill du få ner din boendekostnad, som för många av oss är vår största utgiftspost,  finns det några olika saker du kan göra. Att flytta till en mindre bostad eller en bostad längre ifrån en stad eller stadskärna kan få ner kostnaderna rejält. Vill du bo kvar i din bostad och äger den kan du spara en hel del på att få ner räntan på bolånet.

Om du redan har ett lån, men det var ett tag sedan du pratade med banken om räntan, är risken stor att du betalar deras listpris. Det vill säga den ränta som står på deras hemsida. När räntan är låg kanske du inte reagerar på att du får betala två procent på ditt bolån, men missa inte att titta på genomsnittsräntan hos banken. Det är den ränta som nya bolånekunder har fått under den senaste månaden. Inte sällan ligger den en halv procentenhet lägre än listräntan.

Nya kunder premieras alltså, liksom de som är aktiva och kräver en lägre ränta. Trogna kunder som inte hör av sig får betala högst ränta. Bara genom att du ber din bank om ränterabatt, det vill säga rabatt på listpriset, kommer du att kunna sänka din lånekostnad. Går du till fler långivare och ber om ett ränteerbjudande har du möjlighet att sänka din räntekostnad rejält.

Exempel: För varje miljon du lånar sparar du 3 500 kronor per år (efter ränteavdrag) om du får ner räntan från 2 till 1,5 procent. Har du ett lån på 3 miljoner kan du alltså bara genom att kontakta några långivare spara 10 500 kronor. Per år.

Orkar eller vill du inte ringa runt till flera långivare kan en bolåneförmedlare som Compricer hjälpa dig.

Du får mer tips om bolån i del 8 av Ekonomiskolan.

© WavebreakMediaMicro / Adobe Stock

Prisjakt tipsar

Betala inte mer än nödvändigt när du shoppar. Planera dina köp i god tid ökar chansen till stora prissänkningar och genom att använda listor på Prisjakt så ser du hela tiden det lägsta totalpriset på allt du vill köpa. Genom att jämföra priser med Prisjakt riskerar du inte att betala mer än du behöver. Shoppa smart, använd Prisjakt när du ska handla på internet.

Läs mer om hur produktlistor hjälper dig här

Försäkringar

Det finns ofta mycket att spara även genom att se över sina försäkringar. Börja med att gå igenom alla dina befintliga försäkringar noga. Behövs alla försäkringar som du har idag? Dubbelförsäkringar kan snabbt kosta dig många kronor varje månad och kolla att du faktiskt täcker allt som behövs med de försäkringar du har.

Kolla sedan upp vad du betalar för försäkringarna och jämför priset med likvärdiga hos andra försäkringsbolag. Kan du komma ner i pris med bibehållet skydd? Börja med din bilförsäkring om du har en sådan, där brukar det gå att spara mycket.

  • Gå igenom alla dina försäkringar: Det skiljer mycket i pris mellan försäkringsbolagen och ibland kan man få bra priser hos ett bolag när man samlar flera försäkringar hos dem. Var uppmärksam på att du ofta får lägst totalpris om du väljer det försäkringsbolag som har bäst pris för varje enskild försäkring. Jämför helt enkelt, så att du får bäst skydd till lägst pris.
  • Använd en jämförelsetjänst: För att slippa ringa runt till alla försäkringsbolag kan du använda en jämförelsetjänst som Compricer. Här kan du både jämföra försäkringar och genomföra bytet från ett försäkringsbolag till ett annat.
  • Försäkringens förfallodag: Varje försäkring har en förfallodag som oftast infaller ett år efter tecknandet av försäkringen. Det är endast när försäkringen går ut som du kan byta försäkring. Och precis som med bolånet premieras nya och aktiva kunder, så att trogna och inaktiva kunder får betala mer.
  • Sjuk- och hemförsäkringen: Undvik att ta bort hemförsäkringen och sjuk- och olycksfallsförsäkringen om du har en sådan. Det är viktiga försäkringar som hjälper dig när olyckan är framme. Givetvis bör du kolla då och då om du kan sänka kostnaderna även här genom ett byte av bolag, men ta inte bort dem helt.

Mer om försäkringar i del 7 av ekonomiskolan.

El

Pengarna du betalar för din el går troligtvis till två olika bolag: ett elnätsbolag och ett elhandelsbolag, även om många elnätsbolag också har elhandelstjänster.)

Elnätsbolaget äger elnätet där du bor och levererar elen till din bostad. Eftersom elnätsbolagen har ett så kallat naturligt monopol är du tvungen att ha ett visst elnätsbolag. Här kan du alltså inte göra något för att få ner priset.

Elhandelsbolaget däremot är det bolag du köper själva elen ifrån. Elhandelsbolagen köper in el från elbörsen Nordpool och säljer den vidare till sina kunder.

Här har du möjlighet att byta till det bolag som har bäst erbjudande. Nedan följer fyra punkter som du bör gå igenom för att spara maximalt på dina elkostnader.

  • Gör ett aktivt val. Det viktigaste du kan göra för att få ner din elkostnad är att göra ett aktivt val av elhandelsbolag. Gör du inte det får du ett anvisningsavtal (även kallat tillsvidareavtal) via ditt elnätsbolag som kan kosta upp till 60 procent mer än ett vanligt avtal.
  • Jämför priserna. Det finns över hundra elhandelsbolag att välja mellan. Priserna skiljer sig rejält mellan bolagen och ofta kan du som ny kund få ett lägre kampanjpris, vilket gör att det lönar sig att jämföra ofta. Vill du slippa kontakta flera elhandelsbolag kan du jämföra alla hos jämförelsetjänster som Compricer som även kan hjälpa med med bytet.
  • Rörligt eller bundet avtal? Du kan välja mellan att ha ett rörligt eller ett bundet elavtal. Ett rörligt avtal är historiskt sett bättre, om du klarar prissvängningarna. Är ekonomin ansträng kan det vara bra att binda avtalet periodvis. Tänk på att rörligt avtal påverkas kraftigt av långa och kalla vintrar som kan ge ett underskott i elproduktionen, vilket betyder högre priser för dig som elkonsument.
  • Se över din energiförbrukning
    - Byt till lågenergilampor. De håller längre och förbrukar mindre energi.

Transport

Om du åker kommunalt, cyklar eller går till jobbet finns det troligtvis inte så mycket du kan göra för att minska dina transportkostnader.

Tar du däremot bilen varje dag finns det desto mer att spara. Mest sparar du genom att inte ha bil alls. De flesta av oss tror att kostnaden för att äga en bil är betydligt lägre än vad den är. Inte sällan glömmer vi bort värdeminskning, fordonsskatt, försäkringar, service och reparationer. Beräkningar visar att genomsnittsbilen i Sverige kostar runt 6 000 kronor i månaden att äga.

Oavsett om du måste ta bilen till jobbet eller bara prioriterar den kostnaden så bör du räkna på hur mycket pengar du kan spara om du väljer bort bilen. Ställ kostnaden mot andra saker som du vill göra med dina pengar. Hur mycket betalar du för tullar en vanlig dag (för dig som bor i Stockholm eller Göteborg)? Betalar du parkeringsavgift? Hur mycket bensin går det åt? Se till att du har koll på bilens verkliga förbrukning – och glöm inte värdeminskning, service och reparationer.

Livsmedel

När det gäller livsmedel finns det mycket pengar att spara. Du kan köpa billigare mat, planera måltiderna, handla i en lågprisbutik, begränsa dina restaurangbesök och ta med dig matlåda till jobbet.

  • Ta med matlåda. När du ändå lagar middag hemma kan du göra lite extra så att du får några lunchlådor till jobbet. De flesta kan spara 50–70 kronor per lunch genom att ha med sig mat. Har du lunchlåda fyra gånger i veckan under ett arbetsår sparar du mellan 9 000 och 12 000 kronor.
  • Storhandla. Genom att planera dina inköp och handla mindre ofta kommer du att spara en hel del pengar. Du gör färre spontanköp och blir bättre på att koka soppa på en spik, alltså använda det du har hemma.
  • Jämför priser mellan butikerna. Det förekommer stora skillnader mellan butikerna. Undersökningar visar att en familj på fyra personer kan spara upp till drygt 20 000 kronor varje år bara genom att byta butik.

Prisjakt tipsar

Prisbevaka produkterna du är intresserad av så får du ett mejl eller en pushnotis när butikerna sänker priset. Du slipper kolla priserna själv och får mer tid över till annat – samtidigt som du sparar pengar. Luta dig tillbaka och låt oss hjälpa dig hitta bästa priset på alla prylar du behöver köpa. Du bevakar en produkt genom att klicka på knappen "Bevaka" som finns på varje produktsida.

Läs mer om fördelarna med prisbevakningar här

Andra lån

Det finns bra besparingspotential även på andra lån än bolånet. Det bästa är förstås att spara till det du vill köpa istället för att ta lån. Men ibland behöver vi låna och då finns det en hel del du kan göra för att få ner kostnaderna.

  • Kan du ta ett bolån istället? Räntan är generellt lägre på bolån än på privatlån, så har du utrymme kan det vara en bra lösning att höja upp bolånet. Var dock uppmärksam på de amorteringskrav som eventuellt uppkommer på grund av att du utökar ditt bolån. Tänk också på att bolån ofta sträcker sig över en längre tid, att du betalar ränta under en längre tid än vad du hade gjort med ett privatlån, vilket kan göra att lånet i längden blir dyrare.
  • Jämför fler långivare. Gå inte bara till den bank du har idag när du ska ta ett privatlån. Det finns en hel uppsjö av banker och långivare som erbjuder privatlån. Med en jämförelsetjänst som Compricer kan du prisjämföra olika långivare med bara en kreditupplysning. Då får du erbjudanden från många olika långivare vilket gör det lättare att samla dina smålån till ett större lån med lägsta möjliga ränta.
  • Hög ränta på kreditkortet. Använder du ditt kreditkort, utöver den räntefria perioden, ska du vara uppmärksam på hur mycket du får betala i ränta på din kortkredit. Räntan brukar ligga på mellan 10 och 20 procent. Om du har en kreditkortsskuld som du inte kan betala av kan det vara klokt att ta ett privatlån med en lägre ränta för att få ner räntekostnaderna.

Mer om andra lån i del 9 av ekonomiskolan.

Prenumerationer och abonnemang

Se över dina prenumerationer och abonnemang så kan du spara en hel del pengar varje månad. Betalar du för den där tidningen du egentligen inte läser, eller kanske för något barnspel på nätet som ingen använder? Kolla dina streamingtjänster, tv-paket och mobilabonnemang. Speciellt mobilabonnemang är en stor utgift för många. Ofta går det att spara många hundralappar om du byter operatör eller bara månadsplan.

Kläder och skor

Hur stora klädkostnader har du? Du kan minska dina utgifter genom att handla mer på second hand, ha klädbytardagar med dina vänner och ge bort och ta emot urväxta barnkläder. Fundera också över hur ofta du använder de kläder du köper. Kanske kan du köpa färre plagg och kombinera smartare?

Det finns även ställen där du kan hyra kläder, även till vardags (till exempel Sabina and Friends och Something Borrowed). Det kan vara en bra lösning för dig som känner att du måste variera dig mycket i ditt arbete. Du sparar både en hel del pengar och bidrar samtidigt till miljön. Visste du att klädindustrin släpper ut mer växthusgaser än flyget och sjöfarten ihop? Detta enligt FN:s handelsorgan UNCTAD.

Det här är tredje delen i Prisjakts och Compricers ekonomiskola. Andra delen av ekonomiskolan hittar du här och andra delen finns även på Compricers webbsajt. En introduktion till ekonomiskolan hittar du här. Texten är skriven av Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, och justerad av Daniel Haaf, content editor på Prisjakt.