Ekonomiskolan del 5: Buffert

Att ha en liten buffert för förutsägbara och oförutsägbara händelser är viktigt. Här tipsar vi om hur du kommer igång med sparandet för att skapa en buffert.

Att ha en liten buffert för förutsägbara och oförutsägbara händelser är viktigt. Vissa tider på året går det kanske åt lite mer pengar, såsom vid jul eller under semestern. Och för att få det att gå ihop behöver vi spara under resten av året.

Det händer också saker som vi inte har kontroll över. Att du blir av med jobbet, att du eller en anhörig blir sjuk eller att tvättmaskinen eller förhållandet går sönder medför påfrestningar, både psykiska och eko­nomiska. Med en buffert ger du dig själv de ekonomiska förutsättningarna för att klara en jobbig period. Att oroa dig för pengar och kanske behöva ta ett dyrt privatlån är det sista du vill göra när allt annat är jobbigt. En buffert är det första du ska spara till, innan du sparar mer långsiktigt.

Din ekonomiska situation avgör hur stort buffertsparande du måste ha.

Fundera på hur stora utgifter du har varje månad samt möjligheterna till ekonomiskt stöd om något händer. Exempelvis via bostadsbidrag, a-kassa eller inkomstförsäkring. Har du hus och bil behöver du en större buffert än om du bor i hyresrätt och åker kommunalt. Med fler saker som kan gå sönder behövs en större buffert, helt enkelt. Är ni flera i hushållet behöver ni en större buffert än om du är själv.

Adobe Stock © Antonioguillem

Börja med att se över vilka oundvikliga utgifter du har varje månad. Ta hjälp av budgeten du gjorde i första delen av ekonomiskolan. Vilka fasta kostnader har du? Räkna ihop dina bostadskostnader (till exempel ränta på lån, amortering, avgift till förening, el och försäkring). Vilka resekostnader har du? Kan du ställa bilen om du behöver minska utgifterna? Om inte, räkna ihop vad försäkring, bensin, parkering och så vidare kostar dig varje månad. Har du några andra lån, såsom billån eller studielån? Vad kostar de dig varje månad?

Utöver de fasta kostnaderna så har du rörliga kostnader som du kommer att ha även vid ett eventuellt inkomstbortfall. Till exempel mat, kläder, gymkort, restaurangbesök, hygienartiklar, mediciner och så vidare. Gör en uppskattning av hur mycket av detta du kan klara dig utan och hur mycket du fortfarande kommer att behöva betala för per månad.

Tre månaders utgifter. Den summa du kommer fram till ska räcka i en månad om du står utan huvudinkomst. Ta den gånger tre så har du tre månaders utgiftsbuffert. Det är en buffert alla ska försöka uppnå, ett bra sparmål.

Passa på att fundera på arbetslöshetskassa och inkomstförsäkring. Är du med i a-kassan när du arbetar så får du ersättning om du blir arbetslös. Ersättningens storlek beror på hur länge du har varit medlem i a-kassan samt din lön och arbetstid innan du blev arbetslös.

Den högsta ersättning du kan få är 20 020 kronor före skatt. Det blir drygt 14 000 kronor efter skatt per månad. En inkomstförsäkring gör dessutom att du trots arbetslöshet får ut en del av din tidigare lön varje månad.

Ps. I mars i år (2020) höjde regeringen ersättningsnivåerna för a-kassan under en begränsad period för att stötta arbetslösa under Coronakrisen. Taket i a-kassan höjs från 910 kronor till 1200 kronor de första 100 dagarna. Detta betyder att du nu kan få maximalt drygt 26 000 kronor före skatt från a-kassan.

© WavebreakMediaMicro / Adobe Stock

Prisjakt tipsar

Betala inte mer än nödvändigt när du shoppar. Planera dina köp i god tid ökar chansen till stora prissänkningar och genom att använda listor på Prisjakt så ser du hela tiden det lägsta totalpriset på allt du vill köpa. Genom att jämföra priser med Prisjakt riskerar du inte att betala mer än du behöver. Shoppa smart, använd Prisjakt när du ska handla på internet.

I vår artikel Få ut mer av Prisjakt kan du ta del av fler tips på hur du sparar pengar och tid med Prisjakt.

Adobe Stock © Kittiphan

Är ni två i hushållet som har inkomster så gör ni likadant som ovan, men tittar på hela familjens utgifter och möjligheter. Eftersom sannolikheten att flera familjemedlemmar blir av med sina inkomster samtidigt är rätt liten (även om det givetvis kan hända, exempelvis i ett familjeföretag) kan ni räkna på hushållets utgifter minus nettoinkomsten från den med lägst inkomst. Det som blir kvar är ert buffertbehov för en månad. Ta det gånger tre och ni har ett mål för ert buffertsparande.

Men som sagt, en liten buffert är väldigt mycket bättre än ingen alls. Har du inget sparande så börja med ett mål på 10 000 kronor. När du har uppnått det så är du igång. Öka då sparandet med någon eller några hundralappar per månad om möjligt.

Det du sparar till din buffert bör du ha på ett sparkonto där du lätt kan komma åt pengarna.

Storbankerna erbjuder idag ingen ränta på sina sparkonton, men det finns nischbanker som erbjuder såväl ränta som fria uttag. Se till att ditt konto har insättningsgaranti. Då är du garanterad ditt sparade belopp av staten även om banken går i konkurs. Insättningsgarantin skyddar ditt sparande upp till 950 000 kronor per sparinstitut och person.

Sätt upp ett autogiro till ditt sparkonto och spara lite varje månad, så fylls bufferten på efter hand. När du nått upp till sparmålet kan du pausa den stående överföringen tills du har använt en del av bufferten och behöver fylla på den igen.

Det här är femte delen i Prisjakts och Compricers ekonomiskola. Fjärde delen av ekonomiskolan hittar du här och finns även på Compricers webbsajt. En introduktion till ekonomiskolan hittar du här. Texten är skriven av Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, och justerad av Daniel Haaf, content editor på Prisjakt.