Ekonomiskolan del 6: Långsiktigt sparande

Kom igång med ditt långsiktiga sparande – här hjälper vi dig att ta första steget

Spara dina pengar där du får avkastning så kan en liten summa sparad idag bli en stor summa imorgon. Det absolut sämsta du kan göra på lång sikt är att sätta pengarna du sparar på ett sparkonto.

Det enda du egentligen behöver göra efter att ha läst denna del av ekonomiskolan är att öppna ett investeringssparkonto (ISK), sätta upp ett autogirosparande från ditt lönekonto och köpa två globala indexfonder. Sedan är du igång och kommer äntligen att ha ett bra långsiktigt sparande – mer pengar att ha roligt för i framtiden.

Innehåll

  1. Varför spara överhuvudtaget?
  2. Ränta på ränta-effekten
  3. Att investera på börsen
  4. Aktier
  5. Fonder
  6. Var ska aktier och fonder förvaras?
  7. Så mycket ska du spara
  8. Var långsiktig
  9. Månadsspara
  10. Checklista

Varför spara överhuvudtaget?

Spara inte pengar bara för sparandets skull. Du ska spara för att kunna ha roligare för dina pengar imorgon än vad kan idag. Sätter du upp ett mål för ditt sparande blir det både roligare och enklare att spara eftersom du har ett tydligt syfte med att avstå från konsumtion idag. Har du inga sparade pengar alls ska du börja med att spara till en buffert – läs mer om det i femte delen av ekonomiskolan här.

När du har en buffert är det dags att sätta upp ett långsiktigt sparande med pengar som du kan avvara i minst tre år, helst längre. Kanske sparar du till ett bostadsköp, din pension eller till en hejdundrande födelsedagsfest när du fyller jämnt? Ett sådant sparande görs inte bäst på ett sparkonto, du vill ha bättre möjlighet till avkastning än så. Det är det som är det fina med rätt långsiktigt sparande – att du efter några år inte bara har pengarna du sparat, du har dessutom fått avkastning (ränta) på pengarna. Ditt sparande har vuxit.

Ränta på ränta-effekten

Avkastningen är alltså det angenäma med att spara långsiktigt. Ränta på ränta-effekten kallas det när du på den ränta du fick första året får ränta igen andra året … och tredje … och fjärde …

Adobe Stock © lovelyday12

Ett exempel
Säg att du sparar 1 000 kronor i månaden och får 8 procents avkastning per år. År 1 har du då sparat 12 000 kronor (1 000 × 12) och fått 960 kronor i ränta (12 000 × 8 procent). Ditt sparande är alltså värt 12 960 kronor (12 000 + 960) efter ett år.

År 2 har du en ingångssumma på 12 960 kronor och under året sparar du ytterligare 12 000 kronor. På de totalt 24 960 kronorna får du 8 procent ränta, vilket ger dig ett saldo på 26 957 kronor (24 960 × 8 procent). Under det andra året får du alltså ränta såväl på det du sparade första året (12 000 kronor) och andra året (12 000 kronor) som på räntan från första året (960 kronor).

Efter tio år med ränta på ränta kommer du att ha ett saldo på 187 747 kronor varav 120 000 kronor är pengar som du har sparat. 67 747 kronor är alltså ränta och ränta på ränta. (OBS! Siffrorna är förenklade av pedagogiska skäl och inte 100 procent korrekta eftersom du vid månadssparande inte får full årsränta på alla inbetalningar.)

Spara till barn - ett exempel
Säg att dina föräldrar förstod storheten i ränta på ränta-effekten och dessutom kunde avvara 10 000 kronor när du föddes. Om de investerade dessa pengar i en global indexfond med låga avgifter (och börsen steg med i snitt 8 procent per år) och inte höll på att köpa och sälja när börsen gick upp och ner skulle du …

… om du är 20 år idag ha: 47 000 kronor.

… om du är 40 år idag ha: 217 000 kronor.

… om du är 60 år idag ha: 1 013 000 kronor.

… om du är 70 år idag ha: 2 186 000 kronor.

Obs! De två exemplen tar inte hänsyn till vare sig avgifter, vinstskatt eller inflation.

Adobe Stock © Günter Menzl

Att investera på börsen

Under 1900-talet steg Stockholmsbörsen med i snitt elva procent per år, och om man tar hänsyn till inflationen, att värdet av pengar minskar, var den årliga avkastningen 7,6 procent under samma period. Hade man investerat 100 kronor år 1900 hade man haft 43 miljoner 2018. Och dessutom levt otroligt länge.

Är du intresserad av att handla med aktier och tycker att det är kul så ska du självklart göra det. Var dock medveten om att sannolikheten för att du över tid ska få en bättre avkastning än aktiemarknaden som helhet, det vill säga snittet av alla börsens företag tillsammans, är mycket liten. Studier visar att färre än en procent av alla som handlar med aktier slår marknaden över tid. Det gäller även de som arbetar professionellt med aktiehandel. De har gedigna utbildningar och lång erfarenhet och är duktiga på sitt jobb.

Men de misslyckas alltså betydligt oftare än de lyckas med att få bättre avkastning än marknaden. Hur det kommer sig? Jo, världen är ju så komplex att det är så gott som omöjligt att förutse ett företags framtida värde. Politik, psykologi, konflikter och till och med väder har stor påverkan på företagens framgång. För 99 procent av investerarna är det alltså bättre att köpa indexfonder än att bygga en egen aktieportfölj eller välja bland alla hundratals fonder som finns.

© WavebreakMediaMicro / Adobe Stock

Prisjakt tipsar

Använd prishistoriken på Prisjakt för att se hur ofta priserna ändras och hur mycket. Då kan du enkelt se när du ska göra dina köp för att spara så mycket pengar som möjligt. Prishistoriken hjälper dig också att se om butiker höjer sina priser inför stora kampanjdagar som Black Friday och Cyber Monday. Prishistoriken hittar du på alla produktsidor på Prisjakt, även i mobiltelefonen.

Läs mer om hur prishistoriken hjälper dig här

Aktier

En aktie är en ägarandel i ett företag. När du köper en aktie blir du delägare i bolaget och får viss rätt till dess tillgångar och framtida vinst. Aktierna du äger förvaras digitalt på ett konto hos din bank eller mäklare. En vanlig dag byter aktier till ett värde av många miljarder kronor ägare på var och en av världens börser. Du kan se en börs som en marknadsplats dit man går för att sälja eller köpa en aktie. Värdet på varje aktie varierar vartefter affärer görs, då det påverkas av vad andra tror om bolaget, marknaden och framtiden.

Aktieutdelning

Som aktieägare kan du tjäna pengar dels genom att sälja aktier när värdet på dem har stigit, dels genom att få utdelning. Utdelningen är den del av företagens vinst som de delar ut till ägarna. Ofta ligger utdelningen på 30–70 procent av vinsten och utbetalningen görs vanligtvis en gång om året. 2019 låg den genomsnittliga utdelningen på cirka 4 procent av den aktuella aktiekursen på Stockholmsbörsen. Du fick alltså i genomsnitt 4 procent av din investering i utdelning, eller direktavkastning som det också heter.

Courtage

När du köper och säljer aktier får du betala en transaktionsavgift, ett courtage. Courtageavgifterna varierar mellan olika banker.

Riskspridning

Om du väljer att investera i aktier är det viktigt att du sprider riskerna. Enligt Euroclear, som hanterar själva bytet av värdepapper, har vi svenskar endast 3,8 bolag i vår portfölj i genomsnitt, vilket medför stora risker. Går något av företagen dåligt går värdet på vår totala investering ner rejält. Organisationen Aktiespararna rekommenderar att du investerar i 10–15 aktier i fem eller sex olika branscher.

Fonder

Istället för att investera direkt i aktier kan du välja att köpa andelar i en fond. En fond är som en korg med aktier och/eller räntebärande värdepapper, såsom obligationer. Vad som ingår i fonden bestämmer fondens förvaltare, så genom att fondspara kan du på ett enkelt sätt köpa många olika värdepapper utan att behöva välja ut dem själv. När du köper andelar i en fond blir du andelsägare tillsammans med alla andra som äger andelar i fonden. Tillsammans får du ta del av alla underliggande aktiers utdelning, då de bakas in i fonden och återinvesteras automatiskt.

Att köpa och sälja fondandelar kostar ingenting, du betalar inget courtage som när du köper aktier. Istället betalar du en procentsats i förvaltningsavgift varje år.

Den stora fördelen med att investera i en fond är att du automatiskt får en bra riskspridning, att mängden olika aktier och räntebärande papper sänker risken i din investering. Du kan lätt sprida dina risker ytterligare genom att köpa fonder som investerar i olika delar av världen eller i globala fonder som investerar i hela världen.

Inriktning

Även om du inte kan påverka vad varje fond innehåller kan du välja inriktning på fonderna du väljer att investera i. Du kan välja fonder som exempelvis är inriktade på ett specifikt land, är globala, investerar i en viss bransch eller riktar in sig på tillväxtmarknader. Vill du att fonden du investerar i endast ska innehålla aktier väljer du en aktiefond. Vill du ha en fond med räntebärande papper, såsom obligationer, som ofta innebär en låg risk men också en låg avkastning, väljer du en räntefond. En blandfond är en fond som kombinerar aktier och räntor. Det finns också hedgefonder vars förvaltare försöker minska risken att förlora pengar vid stora marknadsrörelser och nå avkastning oavsett om marknaden går upp eller ner.

Adobe Stock © fizkes

Passiv eller aktiv förvaltning

En fond kan vara aktivt eller passivt förvaltad. Är den aktivt förvaltad har den en eller flera förvaltare som väljer ut vad fonden investerar i, med målet att prestera bättre än index (en viss marknad som helhet). En passivt förvaltad fond följer istället ett index och kallas då indexfond.

Risk

Vilka fonder du ska välja beror på hur lång sikt du sparar på och på vilken risk du vill ta. Om du sparar i fonder på kortare sikt än tre år bör du välja 100 procent korta räntefonder. Eller så sätter du helt enkelt inte pengar du behöver inom tre år på börsen, sätt dem på ett sparkonto med ränta.

Det är bra att då och då se över sin riskspridning. Om du har valt 50 procent räntor och 50 procent aktier och aktiemarknaden går upp under några år bör du kanske sälja några andelar i dina aktiefonder och köpa fler andelar i räntefonderna för att behålla din valda 50/50-riskspridning. Samma sak gäller om aktiemarknaden går ner, då får du köpa fler andelar aktiefonder för att behålla din uppdelning. Resultatet blir att du säljer i uppgång och köper i nedgång, precis så som du ska göra.

Avkastning

När du väljer fonder bör du titta på vilken avkastning fonden har gett historiskt. Det är självklart ingen garanti för att fonden kommer att fortsätta leverera en bra avkastning, men det är en signal om att förvaltaren har gjort något bra tidigare. Fonden behöver dock ha funnits i några år för att historiken ska vara användbar. Du kan också välja fonder utifrån vad du tror kommer att gå bra i framtiden. Kom dock ihåg att de flesta aktivt förvaltade fonderna inte slår index – du betalar en högre avgift men får inte betalt i form av högre avkastning.

Min rekommendation

Min rekommendation är därför att du väljer indexfonder med låg avgift och ser till att sprida riskerna genom att ha ett antal fonder spridda geografiskt. Genom att välja globala indexfonder får du ta del av hela världens ekonomi. En eller två globala indexfonder bör utgöra den största delen av ditt sparande och räcker gott om du inte vill välja fler. På lång sikt kommer du då troligtvis att slå 99 procent av alla som köper aktier och/eller väljer aktivt förvaltade fonder. Vill du kan du lägga till exempelvis en svensk, en amerikansk och en europeisk indexfond.

Svårt att slå index
Det finns fonder som år efter år levererar bättre avkastning än index. Problemet är att de är få och svåra att hitta. Sannolikheten att du väljer en fond som inte slår index är större än att du väljer en som gör det. Generellt går nämligen minst två av tre aktivt förvaltade fonder sämre än marknaden under ett givet år.

Håll koll på avgifterna
Att investera i fonder för som sagt med sig en förvaltningsavgift, det vill säga en avgift för hanteringen av fonden. En typisk indexfond kostar i snitt 0,35 procent i förvaltningsavgift och en aktivt förvaltad fond i snitt 1,40 procent. Men det finns fonder med betydligt högre avgifter. Ser man till avgiften under endast ett år kanske det inte ser ut att vara mycket att bråka om, men jag lovar – en avgift på 1 eller 2 procent kan gröpa ur din besparing rejält. Tänk på ränta på ränta-effekten även här, fast omvänt.

Låt säga att du investerar 100 000 kronor i fonder och får 8 procent i avkastning varje år. En avgift på 2 procent resulterar i att dina 100 000 kronor blir 574 000 kronor på 30 år. Om du istället väljer en fond med 0,2 procent i avgift växer din investering till hela 952 000 kronor under samma tid. Den fantastiska ränta på ränta-effekten fungerar nämligen åt andra hållet också, på ett negativt sätt. (Exemplet tar inte hänsyn till vare sig avkastningsskatt eller inflation.)

Adobe Stock © Syda Productions

Så ska du förvara dina aktier och fonder

När du köper aktier eller fonder förvaras de antingen i en depå hos din bank eller på ett investeringssparkonto (ISK) alternativt i en kapitalförsäkring. Skillnaderna mellan dessa former är framför allt hur ditt innehav beskattas. Bäst för de flesta är att spara på ett ISK, så orkar du inte sätta dig in i detaljerna om dessa sparformer kan du hoppa över det här avsnittet och öppna ett ISK hos din bank eller hos exempelvis Avanza eller Nordnet.

Depå

Om du förvarar dina aktier och fonder i en depå skattar du 30 procent på vinsten när du säljer aktier eller fondandelar. Säljer du utan vinst betalar du ingenting. Om du säljer med förlust får du kvitta förlusten mot vinster du gjort under samma år. Har du inte gjort några kapitalvinster finns det andra avdrag du kan göra om du säljer aktier med förlust.

Investeringssparkonto och kapitalförsäkring

Om du väljer att förvara dina aktier och fonder på ett investeringssparkonto (ISK) eller i en kapitalförsäkring skattar du varje år, oavsett om ditt innehav har stigit eller sjunkit i värde. Pengarna dras automatiskt och beloppen tas upp i din deklaration utan att du behöver göra någonting. Enkelt sammanfattat betalar du runt 0,5 procent i skatt på ditt innehav. Ett ISK och en kapitalförsäkring skiljer sig något åt. Förenklat kan man säga att ett ISK är att föredra om du vill rösta på bolagsstämmor, vilket inte går att göra om du har aktier i en kapitalförsäkring. En kapitalförsäkring är att föredra om du vill att någon annan än dina arvingar ska få pengarna om du avlider. Du kan alltså ange en förmånstagare till kapitalförsäkringen. Vill du inte att sparandet på ditt ISK ska gå till dödsboet måste det anges i ett testamente.

Så beräknas skatten

Skatten på såväl ett ISK som en kapitalförsäkring beräknas med hjälp av ett så kallat kapitalunderlag. För ett ISK tas det fram genom att tillgångarna på kontot vid ingången av varje kvartal läggs ihop med summan av alla insättningar på kontot. Det beloppet delas sedan med fyra. För en kapitalförsäkring läggs tillgångarna på kontot vid ingången av året ihop med det belopp som sätts in under första halvåret och hälften av det belopp som sätts in under andra halvåret. Kapitalunderlaget blir i de flesta fall ungefär detsamma för de båda sparformerna. Kapitalunderlaget multipliceras sedan med statslåneräntan från 30 november året före plus 1 procentenhet för att få fram en så kallad schablonintäkt, vilket är den summa som beskattas med 30 procent. För 2019 blir skatten alltså: kapitalunderlaget × (0,51 procent + 1 procent) × 30 procent.

Låt oss anta att du under 2019 har 100 000 kronor i genomsnittligt sparande (kapitalunderlag) på ett investeringssparkonto. Schablonintäkten är då 1 510 kronor (100 000 × 1,51 procent). Och skatten på det är 453 kronor (1 510 × 30 procent).

Verkar det krångligt? Räkna då med att skatten är cirka 0,5 procent på ditt innehav. En bra riktlinje är att om du räknar med en högre årlig avkastning än statslåneräntan plus 1 procentenhet (det vill säga 1,51 procent 2019) på dina aktier och fonder är ISK och kapitalförsäkring mer förmånligt än en depå. Du slipper dessutom deklarera alla transaktioner du gör under året. 

Adobe Stock © Rostislav Sedlacek

Så mycket ska du spara

Det viktigaste är att du sparar. Och att du börjar tidigt. Börja med 100 kronor i månaden om det är vad du just nu kan avvara. Hur mycket du behöver spara beror på vad du sparar till. Vill du kunna köpa en bostad med en kontantinsats på 200 000 kronor om sex år? Då behöver du spara 2 400 kronor i månaden.

Använd gärna en sparkalkylator för att räkna på ditt sparbehov och på vad ditt sparande kommer att ge i framöver. Du hittar flera på nätet om du söker på sparkalkylator eller ränta på ränta.

Var långsiktig

Som jag skrev i början av skolan bör du vara långsiktig när du investerar på börsen. Där sparar du bara pengar som du kan avvara under flera år. Du bör också fundera på hur mycket du klarar av (psykiskt) att ha på börsen utan att sälja om värdet går ner. Det bästa du kan göra är nämligen att sälja när det har gått upp (om du behöver pengarna, annars är det bästa att inte sälja alls) och köpa när det har gått ner. Men tyvärr fungerar vi inte så. De flesta av oss gör precis tvärtom och förlorar stora summor på det. Att stillasittande se värdet av sina besparingar gå ner är otroligt svårt. Genom att scanna hjärnan kan man se att vissa områden i den reagerar precis som vid fysisk smärta när vi förlorar pengar. Vi gör därför allt vi kan för att undvika det. Men en strategi som fungerar bra för de allra flesta är just att sitta still i båten. 

Om du redan innan det stormar på börsen har bestämt dig för att inte sälja i nedgång, så kommer du att kunna sitta lugnt. Du vet att det kommer att mojna och att värdet på dina pengar kommer att stiga igen. Smärtan blir mindre påtaglig. Att tajma marknaden och köpa på botten och sälja på toppen är i stort sett omöjligt. De som lyckas har ofta tur. Och de flesta som ger efter för smärtan och säljer när börsen sjunker förlorar mer pengar än de hinner rädda. Om du inte tror att du klarar av att se hela ditt långsiktiga sparande sjunka rejält i värde kanske du inte ska ha allt på börsen. Ha bara så mycket som du känner är okej för dig, utan att smärtan gör att du säljer när börsen dyker. Och igen: ha inte pengar du behöver inom några år på börsen.

Prisjakt tipsar

Missa inte alla våra smarta verktyg som hjälper dig att spara både tid och pengar. Vi gör det lättare att se butikernas smyghöjningar av priser, avslöjar om kampanjer faktiskt är bra köpklipp och berättar när dina favoritprylar är i lager igen. Med Prisjakt är det enklare att ta bra beslut när du nätshoppar.

Läs mer om alla våra smarta verktyg här

Månadsspara med autogiro

Det bästa sparandet är det som blir av. Väntar du tills månaden är slut finns det risk att det inte finns några pengar kvar att spara. Sätt upp ett autogiro som drar en summa automatiskt dagen efter att lönen kommit in. Även om du bara kan lägga undan 100 kronor i månaden är det mycket bättre än att inte spara alls.

Se till att vald summa går in på ditt ISK om det är den sparform du väljer, och ha där ett antal fonder som köps automatiskt. Då kommer du att köpa fonder både i uppgång och i nedgång. Ibland köper du dyrt och ibland billigt. Och tänk på att när börsen går ner och du har ont i magen så köper du billigt. Se alltså till att stå emot känslan av att sluta månadsspara. Det är då du verkligen ska köpa. Inte sälja.

Checklista långsiktigt sparande

  1. Sätt upp ett eller flera sparmål för ditt långsiktiga sparande. 
  2. Öppna ett ISK hos din bank eller hos exempelvis Avanza eller Nordnet. 
  3. Sätt upp ett sparande som dras automatiskt från din lön varje månad. 
  4. Välj ut ett par globala indexfonder med låga avgifter och se till att de köps automatiskt varje månad.
  5. Har du redan ett sparande i aktier och fonder bör du se över dem. Har de gett dig samma eller bättre avkastning än marknaden de senaste åren? Om inte, fundera på om det inte är dags att sälja de som inte har levererat och köpa globala indexfonder istället.
  6. Sätt upp en plan som gör att pengarna du har på börsen kan vara kvar där, även när du ser värdet sjunka.
  7. Fira att du har startat din egen lilla penningmaskin!

Det här är sjätte delen i Prisjakts och Compricers ekonomiskola. Femte delen av ekonomiskolan hittar du här och finns även på Compricers webbsajt. En introduktion till ekonomiskolan hittar du här. Texten är skriven av Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, och justerad av Daniel Haaf, content editor på Prisjakt.