Snabb leverans, fri frakt och bäst pris. Vad mer kan man önska?

Gör sitt jobb och har smidig app, *men*: * Temperaturintervall man kan ställa den på är mellan 18 och 28, och 18 stämmer inte i vår gäststuga - den stryper inte elementet förrän rummet är över 20 grader. * Om strömmen bryts, så går elementet inte tillbaka till föregående värde utan förbli avstängt, så det måste slås på via app.

Nokia Lumia 920 Efter att ha varit en hängiven Android-användare i cirka sex år har jag fått chansen att prova Windows Phone 8 för första gången. Denna recension är till stor del en beskrivning av just WP8 och inte Lumian i sig, då jag inte har något att jämföra med. Jag har försökt hålla mig någorlunda objektiv men det är klart att jämförelsen med Android OS är oundviklig. Jag antar att min upplevelse av WP8 kan sammanfattas med att den inleddes extremt dåligt för att sedan överraska, vi börjar således från början med min kritikstorm. Som med de flesta telefoner möts man av en inställningsguide. Då jag inte hade satt i ett SIM-kort blev jag påmind i tid och otid om detta. Inställningsguiden innehöll inga som helst steg för att ansluta till WiFi vilket var till en början underligt men visade sig snart vara extremt korkat då efter att jag valt språk blev ombedd att ladda ner ett språkpaket (varför är engelska inte förladdat?) vilket var helt omöjligt. Efter att jag hoppat över språknedladdningen och kommit in i telefonen skulle jag manuellt ansluta till WiFi-nätet där hemma. Som ovan WP-användare tog det ett tag att hitta "Settings". Varför man väljer att lägga en så viktig åtkomst så "lång bort" i UI:t är mig en gåta. En ointuitiv swipe och scrollning hela vägen ner i botten av en lång lista senare hittade jag äntligen "Settings" och kunde ansluta till wifi. Efter att ha laddat ner språkpaketet och installerat detta var telefonen tvungen att starta om (helt obegripligt, men jag log ironiskt och tänkte "det är trots allt Windows"). Det som dock var lite lustigt blev snabbt bisarrt. Efter omstart blev jag uppmanad att installera mjukvaruuppdateringar som följdes av ännu en omstart. Efter att denna omstart var färdigt blev jag uppmanad att ännu en gång starta om telefonen för att slutföra uppdateringen. Helt bisarrt! Inom 30 minuter från det att jag startat telefonen första gången har jag blivit tvingad att starta om telefonen tre gånger, varav endast en gång kändes motiverad. Detta är den typ av kritik icke-PC-användare riktar mot oss Windows-människor rätt ofta. Jag brukar förklara att detta omstartsbehov försvann för cirka tio år sedan. Tyvärr gällde inte detta för WP8...tydligen. Ett beteende som WP8 dras med är att det verkar extremt ovilligt att visa vilken typ av progress som görs. OS:et kryllar av "oändliga progressbars" som bara visar att telefonen jobbar, men inte hur långt den kommit. Detta tycker jag är extremt ohållbart och påfrestande. Det mest konkreta exemplet är uppdateringen av mjukvaran som orsakade min andra omstart. Jag möttes av en enkel grafik i "boot loadern" som föreställde två snurrande kugghjul. Ingen procentangivelse, ingen text. Helt omöjligt att veta vad som händer eller hur lång tid det kommer ta. Installationen verkade ta cirka 20 minuter vilket är absurt länge i mina ögon, men bristen på info fick det att gå från störigt till ohållbart. När uppdateringarna var klara var det nästan problemfritt framöver. Jag gillar idén med "tiles" som kontinuerligt visar sammanfattad info på hemskärmen. Problemet är att många av de tiles som ligger där by default är enbart genvägar till appar som inte finns på telefonen. Jag förstår inte tänket här: om apparna är så centrala så ni lägger dem på hemskärmen, varför pre-load:ar ni inte apparna? Jättebra att inte fylla telefonen med saker som användaren inte använder, men varför pusha så hårt för det då? Snälla Microsoft: om jag stänger av min telefon (för natten) så betyder det inte att det är OK att slå på den igen bara för att jag kopplar in laddsladden. Inte OK. Ta aldrig ifrån mig kontrollen över min telefon. Så var det slut med kritiken, dags för beröm. OS:et är rappt och stilrent. Lite väl avskalat för min smak i stock-apparna, men det kanske faller många i smaken. Telefonen kommer förinstallerad med stöd för en drös med konton/protokoll. Utan att behöva installera motsvarande appar har jag möjlighet att koppla in mina konton för Google, Facebook, Twitter, LinkedIn och mina två Exchange-konton. Informationen av dessa konton slås samman snyggt i "Me"-appen på ett trevligt sätt. Jag hoppas Android tar efter detta. UI:t är enkelt. Lite väl enkelt för min smak. Gillar man det man ser direkt är det toppen, annars är man åt råttorna. Är du en person som inte har problem med att OS:et dikterar hur din telefon skall fungera och se ut så kommer du nog känna dig som hemma. Kräsen som jag är känner jag att jag saknar kontroll. Där stock-apparna är grafiskt enkla och avskalade så är tredjepartsapparna raka motsatsen. Få plattformar erbjuder så snygga appar som WP8. Microsoft (?) håller hårt på sina design-guidelines och det betalar sig. Lättöverskådligt och snyggt, men det passar kanske inte alla. Jag gillar dem skarpt. Enkelheten och det avskalade UI:t har sitt pris: Jag saknar en vettig task manager. Det var inte förrän jag googlade som jag fick reda på att genom att hålla nere bakåtpil så kommer man åt aktiva appar (vem tyckte det var en bra användbarhetskoppling?) och där kan man ändå bara switcha mellan dem, inte stänga dem. Då WP8 kör samma "hitte-på-multitasking" som iOS så är det kanske mindre viktigt, men så är också bristen på ordentlig multitasking i mina ögon en riktig deal-breaker. Aktivitetsfältet är så enkelt så det har blivit komplicerat. Ikoner dyker upp och försvinner och som Android-användare vill man swipe:a ner för att få mer förklaring, men någon sådan får man inte. Vet du inte vad ikonen betyder, så får du fortsätta leva i ovisshet. Sammanfattningsvis: WP8 (och Lumian) är en mycket kompetent telefon som är väldigt enkel att använda. Som power-user tycker jag dock nästan telefonen är "för enkel" - för mycket features har offrats i designen. Precis som med iPhone så hade jag kunnat köpa enkelheten och bristen på features om telefonen kostat 2-2500 kronor, men som en lur i toppsegmentet förväntar jag mig mer.

Jag köpte min Zenbook för att ha en surfdator, kunna koda på, titta film/tv-serier med och som är lätt nog för att kunna ha med på semestrar. Då jag redan har en stationär dator som är rustad för spelande så letade jag inte bland Asus toppmodeller. Generellt blev min uppfattning att den stora skillnaden mellan denna modell och de över 10k-prisnivån är att UX31E har något långsammare processor (i5 istället för i7), ett mindre spelvänligt grafikkort och enbart SSD-disk (istället för hybriddisk i de dyrare modellerna). Ett annat viktigt försäljningsargument för min del var skärmens höga upplösning i förhållande till sina dryga tretton tum. 1600 x 900 pixlar ger en välutnyttjad skärmyta. Skärmen kör jag i högsta energisparläge, d.v.s. så låg ljusstyrka som möjligt. Trots detta är bilden skarp och tydlig samtidigt som (upplevd) batteritiden ökas. Tangentbordet är utan tvekan ett av de härligaste jag använt. Extremt låg slaghöjd utan att för den delen offra taktil återkoppling vid anslag. Vill man vara petig kan man gnälla lite på att de snålat lite och satt ett uni-nordiskt tangentbord i en dator av denna prisklass. Touchpaden är väldigt behaglig att använda även om jag hade uppskattat tydligare gränser mellan plattan och höger/vänster musknapp. Det är en vanesak men ofta får jag sänka blicken för att se var högerklicksområdet är. Trevligt är också det inbyggda stödet för "gestures" som gör att du slipper leta dig ut med markören till rullistan för att scrolla. Dra upp eller ner med två fingrar för att scrolla oavsett var i fönstret fokus ligger. En välkommen stöld in i Windowsvärlden. De tunna yttermåtten har tvingat vissa kontakter på sidorna att stryka på foten. Enheten saknar både VGA-port (lösning: använd medföljande dongel-adapter eller mini-HDMI) och vanlig nätverkskontakt (lösning: använd medföljande USB-dongeladapter). Helt okej eftergifter imho då dessa kontakter är mindre viktiga och hade förstört den slimma designen. Batteritiden är över all förväntan. Min uppfattning är att angivna standby- och användningstider är tagna i underkant. I energisparläge kan man klämma ut ett antal timmar mer, men detta beror givetvis på exakt vad man gör med datorn. Har alltid dragit mig från att använda Windows "Sleep mode" (till fördel för "Hibernation") för att strömförlusten varit för stor. Detta verkar inte vara fallet med denna dator. Ljudet förtjänar en eloge. Enheten stoltserar med "Audio by Bang & Olufsen ICEpower" och är i mina öron imponerande för att vara datorhögtalare. Diskanten är som väntat på en laptop ovanligt hög, men det är ljudets oväntade klarhet som man reagerar på. Högtalarna verkar sitta rakt under tangentbordet och upptar ingen visuell yta på datorns "insida". Så till mjukvaran. Asus skickar med Windows 7 Home Premium vilket snabbt kunde uppdateras till bättre version via Windows Anytime Upgrade om du har giltig produktnyckel. Datorn innehåller en återställningspartition som man väntar sig vid OEM-byggen, det fina är att det inte sker på bekostnad av hårddiskutrymmet. Disk manager uppger att hårddisken enbart består av två partitioner (huvud och systempartition). Således behöver du inte känna dig tvingad att blåsa återställningsimagen för att vinna hårddiskutrymme. Mycket trevlig överraskning. Som väntat gör man bäst i att köra "Decrapifier" för att bli av med all skitmjukvara som Asus stoppar med sin OEM-installation. Jag behöll i princip alla ASUS systemverktyg för diverse ändamål, men alla speldemos, trialmjukvaror och annat idiotiskt rök direkt. Tråkigt givetvis att detta finns med, men utan detta hade datorn säkert kostat en hel del mer. Den vane datoranvändaren gör också bäst i att besöka ASUS supportsida och uppdatera en hel del drivrutiner. ASUS bundlar ett verktyg för att uppdatera drivrutiner och dylikt direkt utan att manuellt ladda ner dem från webbsidan. Tyvärr verkar inte alla drivrutiner täckas av detta, så den noggranne vill nog gå på skattjakt i device managern och jämföra drivrutiner komponent för komponent. Wifi-drivrutinen behöver uppdateras för att fixa en begränsning på 2-300 kbit/s nedströms och touchpad:en lider av stundtals glappighet med original-drivrutiner. Den petige (jag) ifrågasätter dock hur ett drivrutinspaket enbart för touchpad:en kan ligga på drygt 100 Mb... Sammanfattning: För åttatusen är jag mer än nöjd med datorn. Datorn är fånigt lätt och tunn utan att kännas plastigt billig. + Prisvärdet - mycket dator för pengarna + Ljudet - förvånandsvärt bra för att vara inbyggda högtalare + Design - snyggt och stilrent - Bloatware - till synes oundvikligt bland konsument-PC i dagsläget. Lätt att åtgärda, dock. - Drivrutiner - datorn lider out-of-the-box av småbuggar som åtgärdas av uppdatering av drivrutiner. Lätt fix för den kunnige, men hade kunnat göras enklare för medel-Svensson.

Detta är min tredje androidlur efter HTC Desire HD och dessförinnan HTC Hero. Efter ett antal år med HTC och dess gränssnitt "Sense" var det dags att lämna HTC då Samsung verkade ha lyckats med konststycket att följa upp S2:an med en telefon som enligt reviews toppade även denna. Trots stor vana vid android så var det en mental tröskel att vänja sig vid TouchWiz/Ice Cream Sandwich, men efter en halv dag var man på banan igen. De största köpanledningarna för denna telefon i min bok är: * Batteriet - 2100 mAh slår mitt alldeles för klena ~1200 mAh på Desire HD:n på fingrarna. * Skärmstorleken - en fråga om tycke och smak, men för min del är 4,8 tum inga problem alls. Har hört kommentarer rörande att folk är rädda att den inte skall få plats i fickan, men såvida du inte alltid bär superslimmade jeans så är det inget problem. Självklart kommer du märka skillnad om du går från en ~3-tumstelefon, men fördelarna med skärmstorleken i form av användning väger upp detta. Är det ovant så har du vant dig efter någon dag. * Automatiska skärmåteraktivering - en fånig detalj, men ack så praktisk. Frontkameran tar regelbundna bilder på dina ögon och avgör om du tittar på telefonen eller ej. Om du inte gör det så släcks skärmen. OBS! Har en kompis som denna featuren inte alls verkar funka för (av oklar anledning), varken på hans eller min telefon. Om detta är en dealbreaker, testa på ditt ansikte i butik innan köp! Här kommer en sammanfattning på övriga för- och nackdelar: + S-voice (Siri-kopian) funkar förvånandsvärt bra även om den inte stödjer svenska. Säger man bara saker på halvt tillgjord amerikansk engelska så klarar den det mesta. Kul grej, men också praktisk vid t.ex. bilkörning. + För den som är lagd åt det tekniska hållet har telefonen goda möjligheter att slå på/av krävande UI-detaljer. Under "Developer options" i "Settings" kan man ställa in att visa debug-data på skämen, hantera bakgrundsprocesser och annat nördigt smått och gott. Trevlig initiativ att ha med även om få kommer använda det. + Skärmen är inte bara stor, den är oerhört..."vacker" är väl rätt ord. Jag var omotiverat rädd för den omtalade "Pentile-matrisen", men kan verkligen inte klaga. Ljusstark och bra ute i solljus. + Kameran är superb för att vara mobilkamera. Foto kan tas under videoinspelning och bilderna blir skitbra imho. + Telefonen sväljer "allt" i videoväg och kan dessutom visas som overlay i ett minifönster ifall du vill göra något annat med telefonen parallellt med att videon visas. + Jag lämnade en telefon i metall-unibody och fick denna helt i plast. Mina rädslor var obefogade. SGS3:an är lättare och tunnare utan att ge ett plastigt intryck eller flexa vid användning. - Kamerans blixtläge inomhus är inte speciellt bra. Har bara tagit en handfull foto där blixt behövts, men på samtliga av dessa blir motivet blånat och kallt. - Launchern dödas ofta i bakgrunden efter ett tags användning. Problemet är inte jättestort då den startar igång på en till två sekunder, men fortfarande inte helt OK beteende på en telefon i detta segment. Tydligen väntar en buggfix på att komma till telefoner i Sverige som påstås lösa problemet. - Samsungs kalender är en grafisk besvikelse. Den känns i mina ögon som ett designsteg "bakåt". Har inte sett hur Googles egna ser ut i ICS, men förhoppningsvis följer den telefonens färgschema bättre. Samsungs kalender är funktionellt utmärkt, men ful som stryk. - Hanteringen av det interna minnet kontra minneskort är något rörigt för den ovana. Interna minnet är mountat som "sdCard" medans minneskort kallas "extSdCard". Många appar stödjer inte att man pekar om deras sökvägar till filer utan går direkt till "sdCard", så har du en massa filer/inställningar som du förväntar dig kunna använda efter byte från en telefone till en annan så får du vackert kopiera filstrukturen för berörda filer till "extSdCard" om inte appen låter dig bläddra dig fram. Slutsats: Såvida du inte redan äger en SGS2:a och du vill ha ett prestandamonster så är valet glasklart i mina ögon. Köp direkt. Detta är både på pappret och i verkligheten den vassaste telefonen på marknaden, men är kanske lite over-kill med avseende på pris och features för den prismedvetne. Är du priskänslig eller väldigt inkörd på t.ex. HTC Sense (och har svårt/vill inte lära dig nya användningssätt) så kanske du vill avstå.

Kör denna på mitt gamla moderkort som bara stödjer SATAII, men är ändå en markant prestandaförbättring mot min gamla icke-SSD-disk. Nu är jag framtidssäkrad vid nästa hårdvaruköp iaf. Inget krångel upplevt öht. Det enda jag skulle kunna hitta att klaga på (om jag skall anstränga mig) är att de gott kunde skickat med rails som får SSD:n att passa i 5,25"-slottar, men man kan inte få allt här i världen.

Inte så mycket att säga egentligen, tyst disk med god prestanda. Använder den i huvudsak för lagring, så mycket idle time men trots detta snabb uppstart.

Använder den som köksradio på morgonen och när man lagar mat. Med tanke på dess storlek och pris får man relativt bra ljudkvalité. Har inte testat alarmfunktion och liknande som folk verkar ha problem med. Det underlättar om man haft tidigare erfarenhet av Logitechs squeezeboxprodukter. Är du ovan så läs på innan köp, åtminstonde om du tänker använda annat än radiofunktionen. + Integrationen mot Spotify fungerar klockrent + Bra ljud + Snabbknappar för radiostationer - Snålt att inte skicka med fjärrkontroll, dock fungerade min gamla till en "vanlig squeezebox classic" alldeles utmärkt - Navigeringen i menyer är bökig med rullratten, ibland måste man hålla i enheten när man trycker på knappar för att den inte skall flytta sig. Touch-knappar hade nog varit ett bra alternativ

Jag anser mig vara en prylgalning och älskar dessutom Android som fenomen och möjligheterna det kan erbjuda. Ändå kan jag inte riktigt förstå poängen med en tablet. Bortsett från detta är min rescension på själva produkten för vad den är, och är baserad på den Galaxy Tab jag lånat från mitt företag några veckor. + Bra prestanda överlag + Inkluderar telefonimöjligheter + Friheten med Android som OS + Mycket lätt att skriva texter med skärmskrivbordet + Batteritiden, imponerande lång för en tablet med så stor skärm - "Lagg" i webbläsaren för vissa tyngre hemsidor när man scrollar - Priset, om du är i behov av en tablet så har du antagligen redan en smartphone som har likvärdiga möjligheter - Många bundlade applikationer är mindre användbara. T.ex. så finns en läsare för e-böcker där man lika gärna kunde kört en vanlig pdf-läsare - Trägränssnittet för alla grundappar (som phonebook och messaging) är klart en smaksak, men sänker mitt personliga omdöme marginellt - Överdrivet känslig accelerometer som gör att i vissa lägen roteras skärmbilden när man inte vill - Brist på ordentliga områden att hålla tablet:en. Man riskerar att komma åt power-knappen på sidan när den hålls i porträttläge och touchknapparna om man håller den i landscape. Sammanfattningsvis: *Rekommenderas för dig som pendlar/reser mycket och vill se tv-serier/filmer/surfa mycket och har pengar över *Rekommenderas inte för dig som redan har en Android-lur av den senare generationen