Test: Nothing Ear (3)

En både väntad och oväntad uppföljare

Nothing Ear (2), alltså den raka uppföljaren till Nothings första försök till ett par in-ear-hörlurar, lanserades faktiskt för över två år sedan. Förra året fick vi ingen regelrätt uppföljare utan istället gjorde vi oss bekantskap med de lite enklare Ear (a)-hörlurarna samt open-ear-varianten Ear (Open). I år är det däremot dags för nämnda uppföljare i och med Nothing Ear (3) som jag tagit en närmare titt på de senaste veckorna.

Så vad får vi här? Kortfattat handlar det (på pappret) om bättre ljud, häftigare design, bättre passform, en lite ovanlig extrafunktion och ett något högre pris. Gällande det sistnämnda äntrar Nothing Ear (3) scenen på hyfsat ordentliga 2 290 kr medan föregångaren släpptes lös för lite snällare 1 790 kr.

Designmässigt mer premium

Utåt sett påminner Ear (3) vid en första blick ganska mycket om sin föregångare. Materialmässigt har däremot etuiet hos Ear (3) blivit begåvat med en mer metallisk finish i aluminium. Något som utan tvekan gör att det direkt känns mer premium än vad tidigare varianter gjort.

Metallelementen fortplantar sig också till själva snäckorna och även om utsidan hos dessa är i plast följer de nya antennerna - som förövrigt ska bidra till en mer stabil koppling - samma designspråk som etuiet. Den faktiska byggkvalitén hos både snäckor och etui är därtill ordentlig (även om det smårangliga plastlocket drar ned exklusiviteten något) och hela paketet är också IP54-certifierat. Vilket översätter till att både lurar och etui fixar lätt regnstänk och damm utan att mäkta med.

Jag gillar dessutom att den lilla urgröpningen i locket från Ear (2) finns kvar även hos Ear (3). En petitess i sammanhanget, men ändå rätt användbart för oss som gillar att sitta och snurra på etuiet när man inte har något bättre för sig. Ytterligare pluspoäng är en dedikerad (och dugligt tydlig) parningsknapp direkt på etuiet. Alltså inget ”håll fingrarna på båda öronsnäckorna samtidigt…”-larv här. En god start.

Låt oss prata om TALK-knappen

En väldigt synbar nyhet gällande etuiet är också den stora TALK-knappen på ena sidan. Denna kan visserligen användas för att ropa på telefonens röstassistent. Men främst är den avsedd att aktivera etuiets inbyggda så kallade ”Super Mic” vid samtal. Vilket i korthet är en vassare mikrofon än den som finns inbyggd i själva hörlurarna. Tryck och håll aktiverar ”Super Mic”-funktionen och ett dubbeltryck aktiverar funktionen tills samtalet är över.

Givetvis går det också bra att föra samtal direkt via de båda snäckorna och det med godkänd kvalitet. Men för miljöer med mycket omgivningsljud eller om du bara vill höras ännu lite tydligare och med bättre kvalitet tillför faktiskt "Super Mic"-funktionaliteten en oväntad dimension vid samtal. Nog för att det känns lite ovant att tala i ett hörlursetui. Men det är inget snack om att kvalitén får sig en skjuts åt rätt håll när funktionen används.

Något som dock är ofantligt trist är att "Super Mic"-funktionen endast fungerar vanliga samtal, videosamtal och röstnotiser. Alltså inte med varken WhatsApp, Snapchat eller för vanlig videoinspelning. Här hade jag personligen gärna nyttjat "Super Mic"-funktionen för korta videoproduktioner, men detta går alltså inte i dagsläget.

Hur låter allt då?

Sett till prislappen på 1 790 kr fick man faktiskt riktigt bra ljud per krona hos Ear (2) och det får man tack och lov även hos Ear (3). Sen skulle jag nödvändigtvis inte säga att ljudet motiverar en uppgradering om du redan sitter med ett par Ear (2). Däremot levererar de nya högtalarelementen om 12 mm (jämfört med 11,6 mm hos föregångaren) utan tvekan ett något bättre ljud.

Med bättre syftar jag personligen här främst på en ökad bredd och tydlighet i ljudbilden. Enligt specifikationerna ska hörlurarna också ha bättre basrespons och tydligare diskant. Något jag ändå tycker stämmer hyfsat väl. Däremot krävs det i min mening att ljudet justeras något från den initialt ganska skarpa och väl diskant-iga grundinställningen. Tack och lov bjuds ordentligt med möjligheter att göra just det.

För det första vill jag här slå ett slag för den, via den tillhörande Nothing X-appen, inbyggda funktionen där man får göra en serie hörseltest utifrån vilket ljudbilden sedan justeras automatiskt. Via appen går det också att komma åt både en enklare EQ med ett gäng förinställda lägen samt samma avancerade variant storebror Headphone (1) begåvats med. Via denna equalizer går det både att justera åtta separata band samt dessutom att göra frekvens- och breddjusteringar inom varje band.

Så överlag är jag faktiskt hyfsat imponerad av ljudet hos Ear (3). Framförallt efter lite justeringar. Bredden är god och även separeringen av stereoljud är ovanligt tydlig. Vill man går det också att dra på med ganska ordentlig bas, visserligen på bekostnad av klarhet. Grötigt blir ljudet däremot inte, utan även basen är förhållandevis rapp i sin karaktär. Gällande de medföljande gummiplupparna, som finns i fyra storlekar, upplever jag dessa som både välsittande och av vettig kvalitet.

Brusreducering och transparensläge

Givetvis finns också inbyggd brusreducering (ANC) i fyra olika lägen samt ett transparensläge där miljöljud och tal släpps igenom. Här har jag hört både bättre och sämre varianter av båda funktionerna. Den aktiva brusreduceringen tar effektivt bort monotona miljöljud åt det dovare hållet men missar ibland helt skarpare ljud, även på den högsta inställningen. Så ett godkänt ANC-läge, men inte mer.

Transparens-läget är också det dugligt och erbjuder en förhållandevis brusfri lyssningsupplevelse. Vilket visserligen är lite ovanligt men som hos många andra hörlurar försvinner tyvärr den mesta basen så snart transparensläget aktiveras. Här har jag dock varit med om mycket värre upplevelser, så jag vill ändå påstå att även transparensläget är godkänt.

Något jag däremot har svårt för är ljudindikationerna för aktivering av ANC- och transparenslägena som i ärlighetens namn mest stör. Nog för att de är tydliga. Men (de onödigt höga) ljudeffekterna blir ordentligt tjatiga i längden.

Ytterligare funktionalitet

Via Nothing X-appen går det inte bara att göra inställningar för själva ljudbilden. Det går också att bestämma hur de båda snäckorna ska reagera när man klämmer ihop respektive pinne på dem. Här är det, precis som tidigare, en taktil knapp som står för tryckupplevelsen och i ärlighetens namn saknar jag ingenting alls när det kommer vad som går att åstadkomma gällande kontrollupplevelsen.

Start/Stopp och Svara/Lägg på är standard vid ett tryck. Med hjälp av dubbel- och trippeltryck samt tryck- och dubbeltryck och håll-möjligheter är det därutöver inga problem att tilldela funktioner som både höja och sänka volym, aktivera ett visst ljudläge eller starta telefonens röstassistent. Helt efter vad man själv känner passar ens användning.

Ytterligare trevligheter är stöd för MultiPoint med anslutning av två aktiva enheter samtidigt och dessutom möjlighet till högupplöst ljud via LDAC-protokollet för de telefoner som har stöd för detta. Via appen går det också att aktivera ett låglatensläge som gör hörlurarna bättre lämpade vid t.ex. spelande.

Laddning och batteritid

Gällande batteritiden har denna fått sig en uppgradering från Ear (2) där varje snäcka nu fixar cirka 5,5 timmars speltid med ANC-funktionen aktiverad. Hos Ear (2) var denna siffra cirka 4 timmar. Tillsammans med laddningsetuiet ökar den totala speltiden till totalt 22 timmar. Vilket är dugligt, men inte bäst i branschen.

Värt att nämna gällande just batteritiden är också att den minskar till endast 3,5 timmar om du väljer att lyssna högupplöst via LDAC. Något som i sig inte är konstigt, men kan vara bra att känna till.

Trevligt är vidare att etuiet erbjuder både USB-C-laddning samt trådlös laddning. Nu handlar det inte om några extrema hastigheter hos den trådlösa laddningen där en full sådan kräver cirka två timmar för att slutföras. Att ladda via USB-C går däremot snabbare och 10 minuters laddning ger dessutom cirka 10 timmars lyssningstid (med ANC av).

För att sammanfatta

För att knyta ihop alltsammans måste jag ändå säga att jag gillar Nothing Ear (3). Nog för att Super Mic-funktionaliteten gör hörlurarna något gimmick-fokuserade och jag kan tänka mig att en lite högre prislapp på grund av en bättre, extern mikrofon är svårmotiverat om man inte känner sig ha nytta av funktionaliteten.

Ljudet är det däremot inga fel på och både det och batteritiden är absolut bättre än hos Ear (2). I övrigt är det inte tal om några extrema nyheter. Men trots det och trots den lite högre prislappen vill jag ändå påstå att Nothing Ear (3) är ett par ganska bra in-ear-hörlurar. Glöm bara inte att ta en ordentligt titt i appens EQ-avdelning innan du börjar lyssna.