Test: Fairphone 6+ – Hållbarast i branschen!

En ganska vanlig, men ovanlig, telefon

I en värld där det mesta går mot att bli mer eller mindre slit och släng har nederländska Fairphone ända sedan starten 2013 arbetat mot det härligt kontrasterande målet att leverera en så hållbar mobiltelefon som möjligt. Både i avseende material och produktionsledet i sig likväl som att enheterna ska kunna ha en så lång livstid som möjligt.

För ungefär ett år sedan lanserades The Fairphone (Gen. 6) som egentligen var den första telefonen i serien som på allvar började komma ikapp prestandan och kvaliteten liknande telefoner på marknaden erbjöd. Allt var dock inte helt perfekt och trots ett gediget arbete med rättvise- och reparationsaspekter fick Gen. 6 ändå en del kritik för att inte riktigt hänga med när det kom till både byggkvalitet, generell prestanda och fotomöjligheter.

Spola fram ett år där jag de två senaste veckorna haft möjligheten att ta en ordentlig titt på den lite vassare varianten av Gen. 6, kallad The Fairphone (Gen. 6+). Så vad är egentligen nytt och har Fairphone tagit tillvara på feedbacken från den vanliga Gen. 6-telefonen?

Familjär utsida och en ny färg

Utåt sett är det inte särskilt mycket som skvallrar om några + hos The Fairphone (Gen. 6+). Designen är i stort sett identisk med den vanliga Gen. 6. Något som enligt mig inte är negativt och dessutom möjliggör att de nya tillbehören som lanseras med Gen. 6+ också passar föregångaren (och vice versa). Kvar är dock den lite småplastiga känslan och de ganska vassa kanterna runtom telefonen. Här stör jag mig däremot inte på någon av dessa attribut och telefonen är dessutom skönt lätt att bära runt på med med sina blott 191 gram.

Färgmässigt har den vita varianten här slopats till förmån för den nya mörkblå kulören kallad Cobalt Blue, där färgen förövrigt anspelar på Fairphones arbete med att göra utvinningen av just kobolt mer rättvis och rimlig. Kobolt är vidare ett grundämne som används i tillverkning av bland annat mobiltelefoner. Telefonen finns även i en svart och en grön variant.

Tillbehören, som kan köpas till om man vill, består förövrigt av en korthållare, en Finger Loop-baksida (som trist nog inte extraknäcker som stöd), en bärrem, ett ytterskal (som kan användas tillsammans med de övriga tillbehören) samt ett flipskal. Vilket är exakt samma uppsättning vi såg även hos Fairphone (Gen. 6). Så bortsett från den blå färgen finns egentligen inga nyheter här.

Faktiska nyheter

Så vad är då egentligen nytt? Kortfattat två saker. Dels har internminnet uppdaterats från tidigare 8 GB till väl tilltagna 12 GB. Dels har systemkretsen trillat upp en version från Snapdragon 7s Gen 3 till Gen 4.

Utöver det har telefonen (äntligen) fått en egen foto-app för att slippa dela alla bilder och filmer med Google samt att Fairphones avskalade Moments-läge har bättrats på något. De två mjukvarubaserade uppdateringarna kommer däremot även nå vanliga Gen. 6. Så i grund och botten handlar det om mer minne och en lite snabbare systemkrets.

Annars är hårdvaran exakt densamma som hos vanliga Gen. 6 och telefonen bjuder på en utmärkt 6,31 tum stor P-OLED-display med en variabel uppdateringshastighet mellan 10 - 120 Hz. Upplösningen är satt till lagom skarpa 1 116 x 2 486 pixlar och ljusstyrkan är fullt rimlig även för utomhusbruk, även om den finns mer ljusstarka skärmar. Däremot är den inbyggda ljussensorn fortfarande rätt svajig där jag ofta upplevt att skärmen drar åt det mörkare hållet.

Prismässigt rullar Fairphone (Gen. 6+) ut på 7 499 kr. Vilket är ungefär en tusenlapp dyrare jämfört med föregångaren. Något jag får anta mest har att göra med de ökade priserna på lagringskretsar. Inte jättebilligt om man bara ser till rå prestanda. Men det är ju som bekant heller inte vad Fairphone riktigt handlar om.

Hållbarhet och reparationsmöjligheter

Så varför ska man betala 7 499 kr för en telefon som sett till rena komponenter går att få för nära på halva summan? Givetvis för att Fairphone inte bara handlar om råstyrka utan minst lika mycket om att få till en förändring kring både hur slit-och-släng-branschen utvecklas och dessutom hur en telefon faktiskt tillverkas. Precis som föregångaren är Fairphone (Gen. 6+) för det första producerad av minst 50 procent rättvist eller återvunnet material, och tillverkningsprocessen är dessutom helt e-avfallsneutral och genomförd med förnybar energi.

I och med att i stort sett alla telefonens komponenter (bortsett från minne, systemkrets och själva logikkortet) går att byta ut helt på egen hand är det heller ingen slump att både Fairphone (Gen. 6+) och vanliga Gen. 6 fått full pott av klassiska iFixit.

Fairphone tillhandahåller här själva allt från vanliga reservdelar såsom display och batteri till lite mer obskyra komponenter som USB-C-portskontakt och samtalshögtalare. Det enda som behövs för att byta ut vilken del som helst är en Torx T5-skruvmejsel. Kanon, kort sagt. Till råga på allt erbjuder Fairphone också hela fem års garanti på telefonen och lovar mjukvaruuppdateringar (minst) hela åtta år framåt, till 2033. Vilket är bäst i branschen.

Att använda Fairphone (Gen. 6+)

Hur är telefonen att använda då? Vid utförande av vardagliga mobilsysslor är det mesta hyfsat rappt och allt från Internet-surfande till serietittande fungerar utan några större problem. Däremot märks det att systemkretsen inte är den senaste, både vid lite mer tungdrivna animationer som då och då hackar till och även vid grafiskt tuffare spel. Däremot skulle jag inte beskriva användarupplevelsen som dålig. Men helt följsam är den inte.

Bortsett från den nya bilder-appen är Fairphone (Gen. 6+), precis som tidigare modeller, trevligt nog helt befriad från bloatware och reklamappar. Vilket utan tvekan är en frisk fläkt. Designmässigt gillar jag också den nedsjunkna skärmlåsknappen som även extraknäcker som fingeravtrycksläsare på sidan av telefonen. Däremot har själva placeringen, där fingret naturligt hamnar på knappen, ibland inneburit att telefonen låsts upp av misstag. En vanesak kanske. Men helt överens har jag inte varit med knappen. Ett plus är dock att både fingeravtrycksläsare och ansiktsskärmlås är snabba och effektiva som sådana.

Den lilla gulaktiga slider-knappen ovanför skärmlåsknappen kickar, precis som hos föregångaren, igång det så kallade Moments-läget där telefonen endast visar ett gäng förinställda funktioner i syfte att hålla ned mobilanvändandet. Ett läge som fungerar helt okej och gör vad det ska. Det går dessutom att ställa in olika Moments-varianter beroende på om man exempelvis är hemma eller på jobbet.

Sett till batteritid är denna specificerad till strax över två dygn vid normal användning. Något som också stämmer bra. En uppladdning från 0 - 50% med en 30 W-laddare tar därtill cirka 25 minuter. Inget häpnadsväckande, men väl godkänt.

Kameraupplevelse

En del av telefonen som tyvärr inte fått sig några uppdateringar alls är kamerasystemet som fortfarande huserar en 50 MP huvudkamera från Sony (Lytia 700C) tillsammans med en 12 MP ultravidvinkellins på baksidan och en 32 MP Samsung KD1-lins på framsidan. Här lämnar telefonen dessvärre en del att önska och även om bilderna från både huvudkamera och selfie-dito är okej upplever jag ändå att linserna har det ganska tufft framförallt vid lite sämre ljusförhållanden. Varpå både färger och skärpa blir lidande.

Vidvinkelkameran är av lite samma visa där det i dagsljus går att få till relativt bra bilder. Medan mörkare miljöer snabbt introducerar ett betydligt mattare resultat. Jag kan även tycka det är lite trist att telefonen inte klarar av att filma med 4K-upplösning i 60 FPS. Något i stort sett alla andra telefoner i prisklassen brukar fixa. Nu är det endast Full HD-läget som fixar 60 FPS. En begränsning som förövrigt kommer sig direkt från att Snapdragon 7s Gen 4-chippet helt enkelt inte klarar av just 4K i 60 FPS.

Vem ska köpa Fairphone (Gen. 6+)?

Det är svårt att komma ifrån att grundtanken med Fairphone är riktigt bra och att faktiskt utmana tillverkningsbranschen resulterar i regel också i en dyrare slutprodukt jämfört med att bara falla in i det normala produktionsledet. Kombinationen av fem års garanti, åtta års mjukvarusupport och möjligheten att själv byta ut de flesta komponenter (dessutom utan att garantin påverkas) är i relation till konkurrensen också fantastisk. Hållbarhetsarbetet likaså.

Sen kvarstår givetvis faktum att du för 7 499 kr inte får den prestandamässigt vassaste telefonen i röran av olika modeller och märken och är det målet med ditt köp ska du utan tvekan titta på en annan tillverkare. Men på samma sätt som du betalar mer för de lokalproducerade äggen, den handgjorda möbeln eller biffen från den (under sin uppväxt) lite gladare kon känns det ändå rimligt att du också får betala lite extra för den mer rättvist producerade telefonen.

Personligen hade jag gärna sett en ännu lite vassare systemkrets som också kunde samspela bättre med telefonens kameror. Men bortsett från det gillar jag vart Fairphone är på väg och förhoppningsvis får vi se ännu mer kraft i kommande modeller.