Prisjakts Black Friday-rapport 2020

Det här är vår största Black Friday-rapport någonsin

Text:
Carl Lindholm

Publicerad:
17 november 2020

Black Friday må ha startat i USA, men intresset för reahögtiden har även skjutit i höjden på många andra platser i världen – däribland Sverige. Så, vad tycker då svenskarna om Black Friday? Och skiljer sig våra köpbeteenden mot de i exempelvis Danmark, Norge eller Storbritannien? Detta och mycket mer presenterar vi i denna Black Friday-rapport.

För att ge svar på de här frågorna har Prisjakt beställt undersökningar i de sju länder vi har verksamhet i, samt jämfört hur vår egen statistik skiljer sig mellan olika marknader. Mer information om undersökningarna och hur jämförelserna gjorts finns att läsa längst ner i rapporten.

Så många ska handla och så här mycket spenderar vi

Enligt Prisjakts undersökning från Kantar Sifo uppger drygt var tredje svensk (35 %) att det är ganska eller mycket troligt att de kommer handla på Black Friday i år. Andelen svenskar som ska handla är ungefär lika stor som i Norge (35 %) och Storbritannien (36 %). Rean är dock långt ifrån lika stor som i Nya Zeeland, där varannan (50,2 %) invånare troligtvis kommer handla på Black Friday.

– Black Friday i Sverige har haft en otrolig tillväxt för varje år som gått, och jag skulle säga att det är omöjligt för rean att fortsätta i den takten framöver. Istället för tvåsiffriga tillväxtsiffror varje år skulle jag därför snarare säga att något enstaka procenttal på totalen är mer rimligt framöver. I år blir det extra intressant att se hur det blir, med tanke på covid-19. En sak är dock säker, onlinehandeln blir den stora vinnaren, säger Carl Vult von Steyern, nordenchef på Prisjakt.

De svenskar som planerar att handla på Black Friday uppger att de ska spendera i genomsnitt 2 913 kronor. Att Black Friday skulle vara en readag för större inköp är dock inte helt sant. Var femte (23 %) svensk uppger nämligen att de ska spendera tusen kronor eller mindre.

De senaste åren har Black Friday haft en otrolig tillväxt på mellan 10-20 procent per år. Förra året rapporterade exempelvis Klarna om en tillväxt på 14 procent mot Black Friday 2018. I år kan det dock se annorlunda ut. Nästan var femte (19 %) svensk uppger att deras privatekonomi påverkats ganska eller mycket negativt av covid-19. Men samtidigt som en del svenskars ekonomi påverkats negativt så finns det de som fått en utökad plånbok tack vare pandemin: 13 procent av invånarna uppger nämligen att deras privatekonomi påverkats mycket eller något positivt.

Huruvida svenskarna kan och vill spendera mer på Black Friday i år är därför svårt att säga. Den stora förändringen mot tidigare år väntas istället bli hur vi handlar. Hela 42 procent av svenskarna uppger nämligen att de kommer shoppa online istället för i fysiska butiker på Black Friday i år.

Trygghet i fysisk butik

Det finns två huvudsakliga anledningar till varför många vill shoppa online under Black Friday. Det ena är smidigheten och det andra är att konsumenter upplever det som ett tryggare alternativ för att inte smittas av covid-19. I Sverige uppger mer än var tredje svensk (37 %) att de upplever att det är ganska eller mycket otryggt att vistas i en fysisk butik på Black Friday i år. Invånare i Storbritannien, Nya Zeeland och Finland upplever en högre grad av trygghet i fysisk butik än vad svenskarna gör, visar vår undersökning.

Svenskarna förväntar sig höga rabattsatser

Enligt svenskarna så är det rimligt att förvänta sig rabattsatser på 39 procent under Black Friday i år. Detta kan jämföras mot de något mer realistiska invånarna i Storbritannien och Nya Zeeland, som tycker att det är rimligt att förvänta sig rabatter på 31 respektive 32 procent.

Svenskarnas relativt höga förväntningar på rabatter upplevs ännu högre om man jämför med vad den genomsnittliga prisnedgången brukar vara på Black Friday. När Prisjakt undersökte prisförändringen på 920 000 produkter som såldes av svenska butiker på förra årets Black Friday, var den genomsnittliga prisnedgången blygsamma 5,97 procent.* Var tionde (9,72 %) produkt gick till och med upp i pris på readagen.

– Svenskarna förväntar sig avsevärt högre rabattsatser än vad butikerna kommer kunna erbjuda. Det kan ha att göra med att butikerna har haft för vana att skylta med höga rabattsatser som sällan är speciellt sanningsenliga. Många butiker jämför rabatterna mot något de kallar för ordinarie pris, vilket ofta är högt satt för att få rabatterna att se större ut, fortsätter Carl Vult von Steyern, nordenchef på Prisjakt.

Låg tillit till röda prislappar

Enligt undersökningen uppger hela sju av tio (72 %) svenskar att de har en ganska eller mycket låg tillit till butikernas kampanjerbjudanden. I Sverige är vi betydligt mer skeptiska än i andra länder. I Danmark och Norge uppger exempelvis 54 respektive 39 procent att de har en ganska eller mycket låg tillit till butikernas erbjudanden.

Rea och nedsatt pris – detta gäller

Enligt Konsumentverket måste butiker förhålla sig till följande när de rear ut produkter:

  • Rean måste pågå under en begränsad tid.
  • De varor och tjänster som reas måste ingå i butikens ordinarie sortiment.
  • Det är inte tillåtet att höja priset på en vara innan rean startar och sedan locka med rea på den.
  • Det är inte okej att locka med reavaror om det inte finns i ett antal som butiksägaren tror motsvarar efterfrågan.
  • Det är absolut förbjudet att göra reklam för ett erbjudande som inte finns på riktigt, där butikens syfte är att sälja på dig en dyrare produkt.

Black Friday är ändå den billigaste dagen på året

Trots att priserna på totalen inte går ner speciellt mycket på Black Friday, så bör readagen ses som en bra sådan. Bland produkter som har en prisnedgång på minst 10 procent, så är den genomsnittliga rabatten 21,36 procent. Om vi räknar bort fejkerbjudanden och produkter som höjts i pris strax före Black Friday, bör man alltså kunna förvänta sig åtminstone 20 procent i rabatt. Prisjakts statistik visar också att Black Friday är dagen då det är billigast att handla, betydligt billigare än under exempelvis mellandagsrean.

– Anledningen till att priserna sjunker mer på Black Friday än under andra readagar beror på utbud och efterfrågan. Butikerna sänker priserna när de ser störst potential att sälja stora volymer av varor, och det är på Black Friday som svenskarnas köpintresse är som störst, säger Carl Vult von Steyern, nordenchef på Prisjakt.

Köpintresset på Black Friday

Svenskarnas köpintresse (klick från Prisjakt till butik) är som störst på Black Friday. Intresset att handla är avsevärt mycket högre än under exempelvis Cyber Monday, julhandeln och mellandagsrean. Detta kan ha att göra med att många svenskar väljer att handla sina julklappar på Black Friday istället för senare. Nu för tiden infaller Black Friday närmre inpå julhandeln, förra året den 29 november och i år den 27 november. Detta kan jämföras med 2016 då Black Friday inföll den 25 november, 2017 den 24 november och 2018 den 23 november.

Amazons påverkan på Black Friday

Den 28 oktober lanserade Amazon sin hemsida i Sverige. Med en lansering inför Black Friday kan e-handelsjättens plan tänkas vara att ta marknadsandelar när flest svenskar går i köptankar. Amazon står dock inför en utmaning. Var tredje (33 %) svensk har nämligen en något eller mycket negativ övergripande inställning till företaget. Den främsta anledningen till att inte handla från Amazon är att man föredrar att handla från lokala aktörer (54 %). Med det sagt är det högst troligt att de kommer göra ett stort avtryck på Black Friday, då nästan fyra av tio (39 %) svenskar uppger att de troligtvis kommer handla från Amazon.

– Amazon har ett mycket brett utbud och det är sannolikt att de kommer pressa priserna rejält i Sverige, vilket så klart kommer utmana redan befintliga aktörer. Men svensk e-handel står stark och jag skulle säga att de lokala aktörerna har goda chanser att konkurrera. Om Amazon ska lyckas med sin etablering så behöver de få fler butiker på sin sida och reda ut hållbarhetsaspekter som många svenskar har åsikter om, säger Carl Vult von Steyern, nordenchef på Prisjakt.

Detta vill svenskarna handla

Enligt vår undersökning så vill svenskarna framför allt handla kläder och skor (50 %) på Black Friday. Andra populära kategorier är hobby eller leksaker (22 %), träning och hälsa (18 %), hus hem och inredning (18 %), skönhet (16 %) samt köksutrustning och köksmaskiner (14 %).

Grafen här nedan bygger på vår egen statistik och den visar de produkter och kategorier som svenskarna var mest intresserade av att handla under förra årets Black Friday.

Ska du eller någon du känner handla på Black Friday? Då rekommenderar vi att besöka Prisjakts Black Friday-sida. Där samlar vi de populäraste erbjudandena som har störst prissänkning. För att säkerställa att det är en bra deal rekommenderar vi dock ändå att kolla prishistoriken för respektive produkt.

För frågor om statistik eller uttalanden, kontakta [email protected]

Om undersökningen

För att jämföra vad svenskarna tycker om Black Friday jämfört med andra nationaliteter, har Prisjakt beställt undersökningar i de sju länder där vi har verksamhet. Totalt har 9 166 respondenter tillfrågats, enligt följande fördelning:

  • Sverige: Kantar Sifo, 3 158 respondenter 18-79 år. Genomförandeperiod 12 - 20 oktober 2020.
  • Norge: Opinion, 500 respondenter 18-75 år. Genomförandeperiod 19 - 25 oktober 2020.
  • Danmark: Yougov, 1 000 respondenter 18+ år. Genomförandeperiod 9 - 12 oktober 2020.
  • Storbritannien: Censuswide, 2 007 respondenter 16+ år. Genomförandeperiod 9 - 12 oktober 2020.
  • Finland: Bilendi, 1 000 respondenter, 18-75 år. Genomförandeperiod 14 - 18 oktober 2020.
  • Nya Zeeland 3Gem Research & Insights: 500 respondenter 18+ år. Genomförandeperiod 14 - 20 oktober 2020.
  • Frankrike: YouGov, 1001 respondenter 18+ år. Genomförandeperiod 30 september - 2 oktober 2020.

* Jämförelsen bygger på den procentuella prisförändringen på 920 000 produkter. Vi jämförde priserna den 29 november 2019 med priserna den 1 november 2019. I jämförelsen har vi viktat populära produkter (baserat på antal klick från Prisjakt till butik) högre än icke populära produkter.

Den här artikeln är skriven av Prisjakts redaktion. Ingen annan har påverkat innehållet i den. Det förekommer inga betallänkar eller andra typer av annonssamarbeten. Carl Lindholm nås på [email protected]