Daniel Haaf
Skribent
Uppdaterad: 18 februari 2026
Hudcancer är en av de vanligaste cancerformerna. Därför behöver du en bra solkräm. Här reder vi ut hur solkräm fungerar, vad du ska leta efter och vad du bör akta dig för.
Ibland är det gött att kasta parasoll och solhattar åt sidan för att bara njuta av solen. Det är så klart okej, men inte för länge. WHO klassar vanligt solljus som cancerframkallande och hudcancer är en av de allra vanligaste cancerformerna. Så använd solkräm!
I den här artikeln skaffar vi oss lite bättre koll innan vi kletar ner oss med solkräm och ger oss ut i sommarsolen. Häng med!
För att börja någonstans kan det vara läge att lära känna solens tre typer av strålning. Det handlar om UVA-strålar, UVB-strålar och UVC-strålar. För att din solkräm ska fungera optimalt behöver den innehålla skydd mot UVA och UVB.
Enklaste sättet att kontrollera att den gör det är att titta efter UVA-märkningen. Den garanterar att solkrämen har tillräckligt UVA-skydd. Och eftersom UVA-skyddet alltid ska vara minst en tredjedel av UVB-skyddet, är du även säkrad mot UVB.
Det finns flera olika faktorer som påverkar hur stark solen är. Årstiden är en, tiden på dagen en annan. UV-index är ett mått på hur farlig UV-strålningen är vid en specifik tidpunkt. SMHI har dagliga prognoser.
Miljön omkring dig spelar stor roll för hur mycket solljus som når dig. Sand reflekterar till exempel solstrålarna bättre än vatten, men det finns nästan inget som reflekterar sol lika bra som snö. Den som åker skidor i solsken får nästan lika mycket solstrålning underifrån från snön som ovanifrån direkt från solen.
Människor med olika hudtyper kan vistas olika länge i solen. Det kommer förmodligen inte som någon överraskning, men kan vara bra att tänka på en gång till. Ju ljusare din hud är, desto kortare tid kan du vara i solen och desto bättre solkräm behöver du. Ju mörkare din hud är, desto längre tid kan du vistas i solen utan att ta skada.
När vi ändå pratar hud bör vi också prata barn. De har nämligen tunnare hud och är därför extra känsliga för skadlig strålning. Barn under ett år bör inte utsättas för direkt ljus över huvud taget. Även äldre barn har tunnare hud än vuxna och bör skydda sig noga när de befinner sig i starkt solljus. Barn som bränner sig löper större risk att utveckla allvarlig hudcancer när de blir äldre.
Det finns ett standardiserat sätt att beskriva hur bra solkräm skyddar mot solen. Det heter SPF och står för sun protection factor. Eller, kort och gott, solskyddsfaktor. Solskyddsfaktorn talar om hur starkt solskydd solkrämen har. Ju högre UV-index och ju känsligare hud, desto högre solskyddsfaktor behöver du.
För att solkrämen verkligen ska fungera måste du använda tillräckligt mycket. Följ tillverkarens rekommendation, runt 35 gram eller sex matskedar brukar vara lagom till en hel kropp. Och sex matskedar, det är mer än du förmodligen tror. Glöm inte heller att solskyddet avtar med tiden, så smörj in igen om du är ute länge.
Tillverkarna måste testa solkrämer som säljs i EU för att vara säkra på att de håller vad de lovar. Om produkten marknadsförs som vattenresistent eller vattenfast måste den också genomgå tester för att kontrollera att skyddet fungerar efter flera bad. Ett grundtips är ändå att smörja in sig på nytt efter att ha badat.
Solskyddsfaktorns fyra grupper:
Solkräm kan fungera på två olika sätt. Antingen har krämen ett fysikaliskt filter eller ett kemiskt filter.
Ett fysikaliskt filter består av små partiklar som lägger sig på huden och reflekterar solstrålarna. Om du har en solkräm som gör huden vit, innehåller den med stor sannolikhet ett fysikaliskt filter. Men det finns fysikaliska filter som inte är vita. Då har tillverkaren brutit ner partiklarna i pyttesmå nanopartiklar som ögat inte uppfattar. Titandioxid och zinkoxid är de enda fysikaliska filtren som är godkända i EU.
Ett kemiskt filter innehåller molekyler som absorberar strålning och omvandlar den till värme. Fördelen är att krämen inte är vit när du stryker den på huden. Å andra sidan bryts den ner av solen med tiden och håller därför inte lika länge. Dessutom råder det delade meningar om hur hälsosamma några av de här kemiska filterna är.
Det är bara 27 ämnen som är godkända som filter i EU, varav 25 alltså är kemiska. På andra håll i världen kan tillverkarna använda andra ämnen, men då får de inte säljas i EU.
Många solkrämer innehåller flera olika filter, eftersom de är olika bra på att filtrera bort olika typer av strålning.
Som konsument är det svårt att hålla koll på vilka ingredienser som är bra och vilka som är dåliga. Ett av de omtvistade ämnena är titandioxid som förekommer i en stor mängd solkrämer eftersom det är ett effektivt fysikaliskt filter. Det finns oro för att det skulle vara cancerframkallande och har klassats som just det av cancerforskningsinstitutet IARC om man andas in ämnet. Andra forskare menar att man behöver få i sig en stor mängd, till exempel genom munnen, för att det ska vara skadligt.
Norska Forbrukerrådet testade solkrämer 2015. Då letade de efter hormonstörande ämnen, allergiframkallande parfymämnen och nanopartiklar.
Av 35 testade solkrämer innehöll 11 ett eller flera ämnen som står på EU:s lista över potentiellt hormonstörande ämnen. 8 av krämerna innehöll ett eller flera allergiframkallande parfymämnen. 15 av krämerna innehöll ett eller flera ämnen i nanoform.
Dessutom finns det ett gäng parfymämnen som kan framkalla allergi: alpha-isomenthyl ionone, benzyl alcohol, benzyl benzoate, benzyl salicylate, butylphenyl methylpropional, cinnamyl alcohol, citral, citronnellol, coumarin, geraniol, hydroxyisohexyl 3- cyclohexene carboxaldehyde, limonene och linalool.
Vissa solkrämer innehåller nanopartiklar, alltså pyttesmå partiklar av ett ämne. Ett av de ämnen som ofta förekommer i nanopartikelform är silica, som används för att göra hudvårdsprodukter smidiga att stryka på huden.
Solkrämer som innehåller fysikaliskt filter i form av titandioxid innehåller ofta nanopartiklar, eftersom de gör att huden inte blir vit av krämen. De är extra vanliga i solkrämer med hög solskyddsfaktor, till exempel solkrämer som riktar sig mot barn.
Det har inte genomförts särskilt många studier om hur nanopartiklar påverkar människan eller miljön. I EU måste alla hudvårdsprodukter som innehåller nanopartiklar märkas och genomgå säkerhetstester.
Många är rädda för nanopartiklarna och försöker undvika dem. Så här tycker Maria Strømme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet, att man ska tänka:
— Man måste väga risker mot varandra. Riskerna med solkrämer är förmodligen ändå mycket små i jämförelse med hur farlig solens strålar är. Men jag tycker inte man ska använda dem i onödan utan endast då man verkligen måste tillbringa tid i solen, säger hon till Testfakta.
De flesta solkrämer är märkta med en symbol som talar om att de håller 12 månader i öppnad förpackning. Det som kan hända med gammal solkräm är att den skiktar sig och blir rinnig. Då blir det svårare att få ett jämnt lager solskydd på huden. Dessutom kan solkräm som släpas fram och tillbaka från en varm och smutsig strand innehålla en hel del bakterier.
I oöppnad förpackning håller solkräm längre än ett år. Bästa sättet att spara flaskan är på en mörk och sval plats, men inte i kylskåp.