Det här behöver du veta om solkräm

Hudcancer är en av de vanligaste cancerformerna. Därför behöver du en bra solkräm. Här reder vi ut hur solkräm fungerar, vad du ska leta efter och vad du bör akta dig för.

Ibland är det gött att kasta parasoll och solhattar åt sidan för att bara njuta av solen. Det är så klart okej, men inte för länge. WHO klassar vanligt solljus som cancerframkallande och hudcancer är en av de allra vanligaste cancerformerna. Så använd solkräm!

I den här artikeln skaffar vi oss lite bättre koll innan vi kletar ner oss med solkräm och ger oss ut i sommarsolen. Häng med!

Titta efter UVA-märkningen

För att börja någonstans kan det vara läge att lära känna solens tre typer av strålning. Det handlar om UVA-strålar, UVB-strålar och UVC-strålar. För att din solkräm ska fungera optimalt behöver den innehålla skydd mot UVA och UVB.

Enklaste sättet att kontrollera att den gör det är att titta efter UVA-märkningen. Den garanterar att solkrämen har tillräckligt UVA-skydd. Och eftersom UVA-skyddet alltid ska vara minst en tredjedel av UVB-skyddet, är du även säkrad mot UVB.

  • UVA-strålar tränger långt in i huden och gör pigmenten mörkare. För mycket UVA gör att huden åldras i förtid och blir rynkig. Viktigt att tänka på är att UVA-strålar inte hindras av moln, utan når dig i stort sett lika mycket en molnig dag som en solig.
  • UVB-strålar tränger inte lika långt in i huden. En lagom dos UVB gör att vi bygger upp en skyddande mängd pigment och att hudlagret blir något tjockare, vilket är nyttigt. Dessutom är det UVB-strålarna som gör att kroppen genererar D-vitamin. Men för mycket gör din hud röd och svedd. UVB-strålarna hindras däremot av molnen.
  • UVC-strålar är ytterst farliga, till och med dödliga. Lyckligtvis tar UVC sig inte igenom ozonlagret och därför behöver vi inte bekymra oss särskilt mycket för det. Det finns inte heller några solkrämer som skyddar mot UVC.

Tips! Se till att solkrämen är UVA-märkt. Då är du även skyddad mot UVB.

Foto: Sara Kindberg

Håll koll på UV-index, hudtyp och ålder

Det finns flera olika faktorer som påverkar hur stark solen är. Årstiden är en, tiden på dagen en annan. UV-index är ett mått på hur farlig UV-strålningen är vid en specifik tidpunkt. SMHI har dagliga prognoser.

Miljön omkring dig spelar stor roll för hur mycket solljus som når dig. Sand reflekterar till exempel solstrålarna bättre än vatten, men det finns nästan inget som reflekterar sol lika bra som snö. Den som åker skidor i solsken får nästan lika mycket solstrålning underifrån från snön som ovanifrån direkt från solen.

Människor med olika hudtyper kan vistas olika länge i solen. Det kommer förmodligen inte som någon överraskning, men kan vara bra att tänka på en gång till. Ju ljusare din hud är, desto kortare tid kan du vara i solen och desto bättre solkräm behöver du. Ju mörkare din hud är, desto längre tid kan du vistas i solen utan att ta skada.

När vi ändå pratar hud bör vi också prata barn. De har nämligen tunnare hud och är därför extra känsliga för skadlig strålning. Barn under ett år bör inte utsättas för direkt ljus över huvud taget. Även äldre barn har tunnare hud än vuxna och bör skydda sig noga när de befinner sig i starkt solljus. Barn som bränner sig löper större risk att utveckla allvarlig hudcancer när de blir äldre.

Tips! Barn har tunnare hud och är känsligare för solljus. Barn under ett år bör inte vistas i direkt solljus över huvud taget.

Få kläm på solskyddsfaktorn

Det finns ett standardiserat sätt att beskriva hur bra solkräm skyddar mot solen. Det heter SPF och står för sun protection factor. Eller, kort och gott, solskyddsfaktor. Solskyddsfaktorn talar om hur starkt solskydd solkrämen har. Ju högre UV-index och ju känsligare hud, desto högre solskyddsfaktor behöver du.

För att solkrämen verkligen ska fungera måste du använda tillräckligt mycket. Följ tillverkarens rekommendation, runt 35 gram eller sex matskedar brukar vara lagom till en hel kropp. Och sex matskedar, det är mer än du förmodligen tror. Glöm inte heller att solskyddet avtar med tiden, så smörj in igen om du är ute länge.

Tillverkarna måste testa solkrämer som säljs i EU för att vara säkra på att de håller vad de lovar. Om produkten marknadsförs som vattenresistent eller vattenfast måste den också genomgå tester för att kontrollera att skyddet fungerar efter flera bad. Ett grundtips är ändå att smörja in sig på nytt efter att ha badat.

Solskyddsfaktorns fyra grupper:

  • SPF 6-10: lågt skydd
  • SPF 15-25: medelhögt skydd
  • SPF 30-50: högt skydd
  • SPF 50+: mycket högt skydd

Tips! Sex matskedar är lagom till en hel kropp. Det är förmodligen mer än du tror.

Foto: Adobe Stock / Kirill Gorlov

Det finns fysikaliska och kemiska filter

Solkräm kan fungera på två olika sätt. Antingen har krämen ett fysikaliskt filter eller ett kemiskt filter.

Ett fysikaliskt filter består av små partiklar som lägger sig på huden och reflekterar solstrålarna. Om du har en solkräm som gör huden vit, innehåller den med stor sannolikhet ett fysikaliskt filter. Men det finns fysikaliska filter som inte är vita. Då har tillverkaren brutit ner partiklarna i pyttesmå nanopartiklar som ögat inte uppfattar. Titandioxid och zinkoxid är de enda fysikaliska filtren som är godkända i EU.

Ett kemiskt filter innehåller molekyler som absorberar strålning och omvandlar den till värme. Fördelen är att krämen inte är vit när du stryker den på huden. Å andra sidan bryts den ner av solen med tiden och håller därför inte lika länge. Dessutom råder det delade meningar om hur hälsosamma några av de här kemiska filterna är.

Det är bara 27 ämnen som är godkända som filter i EU, varav 25 alltså är kemiska. På andra håll i världen kan tillverkarna använda andra ämnen, men då får de inte säljas i EU.

Många solkrämer innehåller flera olika filter, eftersom de är olika bra på att filtrera bort olika typer av strålning.

Foto: Adobe Stock / Alessandro Grandini

Håll koll på kemikalierna

Som konsument är det svårt att hålla koll på vilka ingredienser som är bra och vilka som är dåliga. Ett av de omtvistade ämnena är titandioxid som förekommer i en stor mängd solkrämer eftersom det är ett effektivt fysikaliskt filter. Det finns oro för att det skulle vara cancerframkallande och har klassats som just det av cancerforskningsinstitutet IARC om man andas in ämnet. Andra forskare menar att man behöver få i sig en stor mängd, till exempel genom munnen, för att det ska vara skadligt.

Norska Forbrukerrådet testade solkrämer 2015. Då letade de efter hormonstörande ämnen, allergiframkallande parfymämnen och nanopartiklar.

Av 35 testade solkrämer innehöll 11 ett eller flera ämnen som står på EU:s lista över potentiellt hormonstörande ämnen. 8 av krämerna innehöll ett eller flera allergiframkallande parfymämnen. 15 av krämerna innehöll ett eller flera ämnen i nanoform.

  • Bensofenon-3: Kemiskt UV-filter. Barn under två år kan inte bryta ner ämnet och bör undvika. Forskare vid Göteborgs universitet hittade ämnet i barns urin flera dagar efter att de använt solkräm.
  • Butyl methoxydibenzoylmethane (även kallat avobenzone): Kemiskt UV-filter. Kan orsaka kontaktallergi. Skyddar mot ett brett spektrum av solstrålar.
  • Cykliska silikoner (cyclotetrasiloxane, cyclopentasiloxane, cyclohexasiloxane, cyclotrisiloxane, cyclometikon): Gör det lättare att smörja ut krämen. Lagras i fettvävnad och kan skada levern. Misstänks kunna påverka fertiliteten. Har slutat säljas av flera butikskedjor.
  • Ethylhexyl methoxycinnamate: Kemiskt UV-filter. Hormonstörande i djurförsök. På EU:s lista över potentiellt hormonstörande ämnen.
  • Ethylparaben: Konserveringsmedel. Hormonstörande i djurförsök. På EU:s lista över potentiellt hormonstörande ämnen.
  • Methylparaben: Konserveringsmedel. Hormonstörande i djurförsök. På EU:s lista över potentiellt hormonstörande ämnen.
  • Metylene bis-benzotriazolyl tetramethylbutylphenol (MBBT): Ett ämne som förekommer i nanoform och som EU:s vetenskapskommitté SCCS anser att det saknas kunskap om. Det finns misstankar om att det kan påverka arvsmassan.
  • Oxybenzone: Kemiskt UV-filter. Påverkar korallers DNA och hormonproduktion. Stör troligen hormonproduktionen hos människor. Kan ge kontaktallergi.
  • Octocrylene: Kemiskt UV-filter. Kan orsaka kontaktallergi. Tränger in i huden och ökar produktionen av fria radikaler, som kan orsaka DNA-skador. Det har konstaterats samband mellan octocrylene och hudcancer, men det är oklart om det är octrocrylene som är orsaken.
  • Titandioxid: Fysikaliskt UV-filter. Klassat som möjligt cancerogent av IARC, men bara om man andas in stora mängder titandioxiddamm. Ämnet är under ständig diskussion, men är tillåtet och betraktas som ett av de mindre farliga. Består ofta av nanopartiklar.
  • Triethanolamine: Tillsätts för att justera ph-värdet. Kan bli cancerframkallande om det reagerar med andra ämnen, men bara under extrema förhållanden. Kan ge upphov till kontaktallergi. Orsakar skador på vattenlevande organismer.
  • Zinkdioxid: Fysikaliskt filter. Det finns misstankar om att det kan tränga in i huden och på sikt klumpa ihop sig och orsaka blodpropp.

Dessutom finns det ett gäng parfymämnen som kan framkalla allergi: alpha-isomenthyl ionone, benzyl alcohol, benzyl benzoate, benzyl salicylate, butylphenyl methylpropional, cinnamyl alcohol, citral, citronnellol, coumarin, geraniol, hydroxyisohexyl 3- cyclohexene carboxaldehyde, limonene och linalool.

Lästips! Råd & Rön har skrivit en artikel om EU:s arbete med att utreda tvivelaktiga kemikalier i solkräm.

Foto: Adobe Stock / Cinana

Vad är grejen med nano-partiklar?

Vissa solkrämer innehåller nanopartiklar, alltså pyttesmå partiklar av ett ämne. Ett av de ämnen som ofta förekommer i nanopartikelform är silica, som används för att göra hudvårdsprodukter smidiga att stryka på huden.

Solkrämer som innehåller fysikaliskt filter i form av titandioxid innehåller ofta nanopartiklar, eftersom de gör att huden inte blir vit av krämen. De är extra vanliga i solkrämer med hög solskyddsfaktor, till exempel solkrämer som riktar sig mot barn.

Det har inte genomförts särskilt många studier om hur nanopartiklar påverkar människan eller miljön. I EU måste alla hudvårdsprodukter som innehåller nanopartiklar märkas och genomgå säkerhetstester.

Många är rädda för nanopartiklarna och försöker undvika dem. Så här tycker Maria Strømme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet, att man ska tänka:

— Man måste väga risker mot varandra. Riskerna med solkrämer är förmodligen ändå mycket små i jämförelse med hur farlig solens strålar är. Men jag tycker inte man ska använda dem i onödan utan endast då man verkligen måste tillbringa tid i solen, säger hon till Testfakta.

Släng solkrämen om den har skiktat sig

De flesta solkrämer är märkta med en symbol som talar om att de håller 12 månader i öppnad förpackning. Det som kan hända med gammal solkräm är att den skiktar sig och blir rinnig. Då blir det svårare att få ett jämnt lager solskydd på huden. Dessutom kan solkräm som släpas fram och tillbaka från en varm och smutsig strand innehålla en hel del bakterier.

I oöppnad förpackning håller solkräm längre än ett år. Bästa sättet att spara flaskan är på en mörk och sval plats, men inte i kylskåp.

Tips! När solkräm skiktar sig och blir rinnig är det dags för ny.

Text:
Patrik Siredal

Publicerat:
8 juni 2021

Den här artikeln är skriven av Prisjakts redaktion. Ingen annan har påverkat innehållet i den. Det förekommer inga betallänkar eller andra typer av annonssamarbeten.