Håll ett öga på datummärkningen på gräsfröna
Så kommer jag ihåg att min kollega har skickat med en fråga. En rak och enkel fråga om vilken grässort man ska köpa. Melker är genast nere och gräver upp små tuvor ur marken.
– De flesta gräsfröblandningar innehåller tre sorters gräs. Det som skiljer är fördelningen. Weibulls extra green har mer ängsgröe och svingel, medan Weibulls gräs för reparation har mer rajgräsfokus, säger han.
Ängsgröe är vanligast i Sverige, slitstark med tjocka strån och starka utlöpare som bildar nya tuvor.
Rödsvingel är betydligt tunnare och växer långsammare. Perfekt för den som kör robotklippare och dessutom klarar den näringsfattig jord och torka bra.
Engelskt rajgräs växer betydligt snabbare och på bara några dagar kan den gro, medan rösvingel kan dröja en månad.
Billiga gräsfrön från matbutiker eller lågprismarknader ger han inte mycket för.
– De är förmodligen inte odlade i Sverige. Om de inte är det behöver de inte heller följa normen för renhet.
Normen för renhet innebär att högst 30 procent av innehållet får vara ogräs. För produkter som inte följer normen, alltså produkter som odlas utomlands, kan förpackningen innehålla betydligt mer ogräs än så.
Även bland de kända märkena finns det skillnader. Skånegräs, säger Melker, har en renhet på över 95 procent.
– Sen kan frön vara gamla och gro sämre. I bland står det på förpackningen hur länge de håller. Om de förvaras rätt kan de hålla upp mot två år.