Så väljer du rätt skaljacka

Det gäller att välja rätt skaljacka om man vill hålla sig torr i vår. Med rätt material som skyddar kroppen får man en produkt som både andas för att släppa ut fukt som vi själva genererar samtidigt som regn hålls ute. En riktigt bra skaljacka kan kosta många sköna kronor så för att du ska kunna göra ett bra val har vi tittar närmare på de viktigaste sakerna man bör hålla reda på.

En skaljacka som sitter bra men inte skyddar mot vatten är ingen bra skaljacka, kolla noga om modellen du väljer är vattentät eller vattentålig. En skaljacka som är vattentålig skyddar mot vind och lättare regn men bör inte användas i hällregn. Då bör man välja en vattentät skaljacka med förstärkta sömmar och axelparti, eller kombinera jackan med regnkläder.

Vattentålighet och material som andas

Alla material i skaljackor är inte lika tåliga mot vatten utan de skiljer sig åt en hel del. Exakt hur mycket de skiljer sig åt kan man ta reda på genom att granska märkningen som anger vattentrycket som krävs för att vatten ska ta sig igenom materialet. Märkningen anges i millimeter och allt över 1 000 millimeter, eller 9,6 kilopascal, anses vattentätt. Det finns material som klarar upp till 30 000 millimeter men en bra siffra att sikta efter är 5 000 millimeter.

Förutom tåligheten mot vatten bör man även kolla efter hur väl materialet andas. Med det menas att materialet inte bara ska stoppa väta från utsidan utan även kunna transportera ut fukt från. Förmågan att andas mäter man i gram och då hur mycket fukt i gram per kvadratmeter som släpps ut genom materialets porer under en 24-timmarsperiod. Även här är 5 000 en bra siffra att sikta efter men vissa material klarar hela 20 000 gram.

Skaltyper

Ofta stöter du på benämningar som hardshell, softshell och hybridshell när du ska välja skaljacka.

  • Hardshell är tåligast mot tuffa väderförhållanden men saknar ofta den ventilation som softshell och hybridshell erbjuder. Därför är hardshell bäst i situationer där man inte svettas mycket eftersom fukten som bildas på insidan inte kan transporteras bort på ett bra sätt.
  • Softshell använder mjukare material som kan kännas enklare att röra sig i men har inte samma tätade konstruktion som en skaljacka av typen hardshell. Därför bör softshelljackor inte användas i de värsta situationerna med hällregn eller kraftigt blåst. I gengäld erbjuder softshell större möjligheter för ventilation vilket lämpar sig bra om man anstränger sig och svettas mycket.
  • Hybridshell består ofta av en skaljacka av typen softshell men med förstärkta delar på framsidan och toppen. Sidorna, baksidan och undersidan har mjukare material som kan andas och därmed transporterar bort fukt på ett bra sätt. Hybridshell är ett mellanting mellan hardshell- och softshell med förhållandevis få modeller på marknaden idag.

Material som används i skaljackor

Skaljackor med hög vattentäthet använder oftast polyuretan eller polyamid som skalmaterial, alltså det yttersta skyddslagret i jackan. Under detta använder man sedan ett eller flera inre lager för att isolera och transportera fukt från bäraren. Här är en kort beskrivning av de båda materialen.

  • Polyuretan (PUR) är ett samlingsnamn för en mängd plastmaterial med olika egenskaper. Gemensamma fördelar är att material av typen polyuretan är både slitstarkt och formbart med goda egenskaper i både riktigt kalla och mycket varma förhållanden. Plastmaterialen används i en stor mängd produkter, från kylskåp och frysar till däck och madrasser.
  • Polyamid (PU) är ett starkt syntetfiber med utmärkt töjbarhet, elasticitet och draghållfasthet. Materialet tillverkas på kemisk väg och ingår i gruppen konstfibrer tillsammans med sju andra typer av syntetfibrer. Ett vanligt material i kläder som är en polyamid är nylon och vid märkning av skaljackor kan antingen ena eller andra namnet stå med då de betyder samma sak.

På insidan av dessa finner vi ett membran som fästs mot yttermaterialet med lim och skyddas sedan i sin tur av ännu ett material som placeras närmast den som bär skaljackan. Det finns en mängd välkända membran, exempelvis Event, Dry.Q, Polartec neoshell och Gore-tex. Alla har olika speciella tekniker för att stoppa väta samtidigt som materialet andas för att transportera bort fukt.

Skyddsmaterial på insidan

Skyddsmaterialet som ska förhindra slitage på membranet kan antingen hängas som ett löst foder på insidan, vilket kallas en 2-lagerskonstruktion, eller limmas fast mot membranet, vilket i sin tur kallas en 3-lagerskonstruktion. I vissa fall finns inget foder som skyddar membranet utan istället en beläggning och det kallas då en 2,5-lagerskonstruktion.

Den stora skillnaden mellan de tre är följsamheten och tåligheten. Ett löst hängande skyddsmaterial slits snabbare men ger ofta en bättre känsla medan ett fastlimmat skyddsmaterial tål mer användning och slits långsammare. En skyddsbeläggning är inte lika bra som foder sett till skyddet men totalvikten minskar.